9 Kapitlet

D?refter sade HERREN till Mose: ?G? till Farao och tala till honom: S? s?ger HERREN, hebr?ernas Gud: Sl?pp mitt folk, s? att de kunna h?lla gudstj?nst ?t mig.

Ty om du icke vill sl?ppa dem, utan kvarh?ller dem l?ngre,

se, d? skall HERRENS hand med en mycket sv?r pest komma ?ver din boskap p? marken, ?ver h?star, ?snor och kameler, ?ver f?kreatur och f?r.

Men HERREN skall d?rvid g?ra en ?tskillnad mellan israeliternas boskap och egyptiernas, s? att intet av de djur som tillh?ra Israels barn skall d?.?

Och HERREN best?mde en tid och sade: ?I morgon skall HERREN g?ra s? i landet.?

Och dagen d?refter gjorde HERREN s?, och all egyptiernas boskap dog. Men av Israels barns boskap dog icke ett enda djur;

n?r Farao s?nde och h?rde efter, se, d? hade icke s? mycket som ett enda djur av Israels boskap d?tt. Men Faraos hj?rta var tillslutet, och han sl?ppte icke folket

D?refter sade HERREN till Mose och Aron: ?Tagen edra h?nder fulla med sot ur sm?ltugnen, och m? sedan Mose str? ut det, upp mot himmelen, inf?r Faraos ?gon,

s? skall d?rav bliva ett damm ?ver hela Egyptens land, och d?rav skola uppst? bulnader, som sl? ut med bl?sor, p? m?nniskor och boskap i hela Egyptens land.?

D? togo de sot ur sm?ltugnen och tr?dde inf?r Farao, och Mose str?dde ut det, upp mot himmelen; och d?rav uppstodo bulnader, som slogo ut med bl?sor, p? m?nniskor och boskap.

Och sp?m?nnen kunde icke h?lla st?nd mot Mose f?r bulnadernas skull, ty bulnader uppstodo p? sp?m?nnen s?v?l som p? alla andra egyptier.

Men HERREN f?rstockade Faraos hj?rta, s? att han icke h?rde p? dem, s?som HERREN hade sagt till Mose.

D?refter sade HERREN till Mose: ?Tr?d i morgon bittida fram inf?r Farao och s?g till honom: S? s?ger HERREN, hebr?ernas Gud: Sl?pp mitt folk, s? att de kunna h?lla gudstj?nst ?t mig.

Annars skall jag nu s?nda alla mina hems?kelser ?ver dig sj?lv och ?ver dina tj?nare och ditt folk, p? det att du m? f?rnimma att ingen ?r s?som jag p? hela jorden.

Ty jag hade redan r?ckt ut min land f?r att sl? dig och ditt folk med pest, s? att du skulle bliva utrotad fr?n jorden;

men jag skonade dig, just d?rf?r att jag ville l?ta min kraft bliva uppenbarad f?r dig och mitt namn bliva f?rkunnat p? hela jorden.

Om du ytterligare l?gger hinder i v?gen f?r mitt folk och icke sl?pper dem,

se, d? skall jag i morgon vid denna tid l?ta ett mycket sv?rt hagel komma, s?dant att dess like icke har varit i Egypten, allt ifr?n den dag dess grund blev lagd ?nda till nu.

S? s?nd nu bort och l?t b?rga din boskap och allt vad du annars har ute p? marken. Ty alla m?nniskor och all boskap som d? finnas ute p? marken och icke hava kommit under tak, de skola tr?ffas av haglet och bliva d?dade.?

Den som nu bland Faraos tj?nare fruktade HERRENS ord, han l?t sina tj?nare och sin boskap s?ka skydd i husen;

men den som icke aktade p? HERRENS ord, han l?t sina tj?nare och sin boskap bliva kvar ute p? marken.

Och HERREN sade till Mose: ?R?ck din hand upp mot himmelen, s? skall hagel falla ?ver hela Egyptens land, ?ver m?nniskor och boskap och ?ver alla markens ?rter i Egyptens land.?

D? r?ckte Mose sin stav upp mot himmelen, och HERREN l?t det dundra och hagla, och eld for ned mot jorden, s? l?t HERREN hagel komma ?ver Egyptens land.

Och det haglade, och bland hagelskurarna flammade eld; och haglet var s? sv?rt, att dess like icke hade varit i hela Egyptens land fr?n den tid det blev befolkat.

Och i hela Egyptens land slog haglet ned allt som fanns p? marken, b?de m?nniskor och djur; och haglet slog ned alla markens ?rter och slog s?nder alla markens tr?d.

Allenast i landet Gosen, d?r Israels barn voro, haglade det icke.

D? s?nde Farao och l?t kalla till sig Mose och Aron och sade till dem: ?Jag har syndat denna g?ng. Det ?r HERREN som ?r r?ttf?rdig; jag och mitt folk hava gjort or?tt.

Bedjen till HERREN, ty hans dunder och hagel har varat l?nge nog; s? skall jag sl?ppa eder, och I skolen icke beh?va bliva kvar l?ngre.?

Mose svarade honom: ?N?r jag kommer ut ur staden, skall jag utr?cka mina h?nder till HERREN; d? skall dundret upph?ra och intet hagel mer komma, p? det att du m? f?rnimma att landet ?r HERRENS.

Dock vet jag v?l att du och dina tj?nare ?nnu icke frukten f?r HERREN Gud.?

S? slogos d? linet och kornet ned, ty kornet hade g?tt i ax och linet stod i knopp;

men vetet och sp?lten slogos icke ned, ty de ?ro sens?d.

Och Mose gick ifr?n Farao ut ur staden och utr?ckte sina h?nder till HERREN; och dundret och haglet upph?rde, och regnet str?mmade icke mer ned p? jorden.

Men n?r Farao s?g att regnet och haglet och dundret hade upph?rt, framh?rdade han i sin synd och tillsl?t sitt hj?rta, han sj?lv s?v?l som hans tj?nare.

S? f?rblev Faraos hj?rta f?rstockat, och han sl?ppte icke Israels barn, s?som HERREN hade sagt genom Mose.