11 Kapitlet

Men folket knorrade, och detta misshagade HERREN. Ty n?r HERREN h?rde det, uppt?ndes hans vrede, och HERRENS eld begynte brinna ibland dem och f?rt?rde de som voro ytterst i l?gret.

D? ropade folket till Mose, och Mose bad till HERREN, och s? stannade elden av.

Och detta st?lle fick namnet Tabeera, d?rf?r att HERRENS eld hade brunnit ibland dem.

Och den blandade folkhop som ?tf?ljde dem greps av lystnad; Israels barn sj?lva begynte d? ock ?ter att gr?ta och sade: ?Ack om vi hade k?tt att ?ta!

Vi komma ih?g fisken som vi ?t i Egypten f?r intet, s? ock gurkorna, melonerna, purjol?ken, r?dl?ken och vitl?ken.

Men nu f?rsm?kta v?ra sj?lar, ty h?r finnes alls intet; vi f? intet annat se ?n manna.

Men mannat liknade korianderfr? och hade samma utseende som bdelliumharts.

Folket gick omkring och samlade s?dant, och malde det d?refter p? handkvarn eller st?tte s?nder det i mortel, och kokte det sedan i gryta och bakade kakor d?rav; och det smakade s?som fint bakverk med olja.

N?r daggen om natten f?ll ?ver l?gret, f?ll ock mannat d?r.

Och Mose h?rde huru folket i sina s?rskilda sl?kter gr?t, var och en vid ing?ngen till sitt t?lt; och HERRENS vrede uppt?ndes storligen, och Mose sj?lv blev misslynt.

Och Mose sade till HERREN: ?Varf?r har du gjort s? illa mot din tj?nare, och varf?r har jag s? litet funnit n?d f?r dina ?gon, att du har lagt p? mig b?rdan av hela detta folk?

?r d? jag moder eller fader till hela detta folk, eftersom du s?ger till mig att jag skall b?ra det i min famn, s?som spenabarnet b?res av sin v?rdare, in i det land som du med ed har lovat ?t deras f?der?

Varifr?n skall jag f? k?tt att giva ?t hela detta folk? De gr?ta ju och v?nda sig mot mig och s?ga: 'Giv oss k?tt, s? att vi f? ?ta.'

Jag f?rm?r icke ensam b?ra hela detta folk, ty det bliver mig f?r tungt.

Vill du s? handla mot mig, s? dr?p mig hellre med ens, om jag har funnit n?d f?r dina ?gon, och l?t mig slippa detta el?nde.?

D? sade HERREN till Mose: ?Samla ihop ?t mig sjuttio m?n av de ?ldste i Israel, dem som du vet h?ra till de ?ldste i folket och till dess tillsyningsm?n; och f?r dessa fram till uppenbarelset?ltet och l?t dem st?lla sig d?r hos dig.

D?r vill jag d? stiga ned och tala med dig, och jag vill taga av den ande som ?r ?ver dig och l?ta komma ?ver dem; sedan skola de bist? dig med att b?ra p? b?rdan av folket, s? att du slipper b?ra den ensam.

Och till folket skall du s?ga: Helgen eder till i morgon, s? skolen I f? k?tt att ?ta, eftersom I haven gr?tit inf?r HERREN och sagt: 'Ack om vi hade k?tt att ?ta! I Egypten var oss gott att vara!' S? skall nu HERREN giva eder k?tt att ?ta.

Icke allenast en dag eller tv? dagar skolen I f? ?ta det, icke allenast fem dagar eller tio dagar eller tjugu dagar,

utan en hel m?nads tid, till dess att det g?r ut genom n?san p? eder och bliver eder v?mjeligt; detta d?rf?r att I haven f?rkastat HERREN, som ?r mitt ibland eder, och haven gr?tit inf?r hans ansikte och sagt: 'Varf?r drogo vi d? ut ur Egypten?'?

Mose sade: ?Av sex hundra tusen man till fots utg?res det folk som jag har omkring mig, och dock s?ger du: 'K?tt vill jag giva dem, s? att de hava att ?ta en m?nads tid!'

Finnas d? f?r och f?kreatur att slakta ?t dem i s?dan m?ngd att det r?cker till f?r dem? Eller skall man samla ihop alla havets fiskar ?t dem, s? att det r?cker till f?r dem??

HERREN svarade Mose: ??r d? HERRENS arm f?r kort? Du skall nu f? se om det som jag har sagt skall vederfaras dig eller icke.?

Och Mose gick ut och f?rkunnade f?r folket vad HERREN hade sagt. Sedan samlade han ihop sjuttio m?n av de ?ldste i folket och l?t dem st?lla sig runt omkring t?ltet.

D? steg HERREN ned i molnskyn och talade till honom, och tog av den ande som var ?ver honom och l?t komma ?ver de sjuttio ?ldste. D? nu anden f?ll p? dem, begynte de profetera, vilket de sedan icke mer gjorde.

Och tv? m?n hade stannat kvar i l?gret; den ene hette Eldad och den andre Medad. Ocks? p? dem f?ll anden, ty de voro bland de uppskrivna, men hade likv?l icke g?tt ut till t?ltet; och de profeterade i l?gret.

D? skyndade en ung man bort och ber?ttade detta f?r Mose och sade: ?Eldad och Medad profetera i l?gret.?

Josua, Nuns son, som hade varit Moses tj?nare allt ifr?n sin ungdom, tog d? till orda och sade: ?Mose, min herre, f?rbjud dem det.?

Men Mose sade till honom: ?Skall du s? nit?lska f?r mig? Ack att fastmer allt HERRENS folk bleve profeter, d?rigenom att HERREN l?te sin Ande komma ?ver dem!?

Sedan gick Mose tillbaka till l?gret med de ?ldste i Israel.

Och en stormvind for ut ifr?n HERREN, och den f?rde med sig vaktlar fr?n havet och drev dem ?ver l?gret, en dagsresa vitt p? vardera sidan, runt omkring l?gret, och vid pass tv? alnar h?gt ?ver marken.

D? stod folket upp och gick hela den dagen och sedan hela natten och hela den f?ljande dagen och samlade ihop vaktlar; det minsta n?gon samlade var tio homer. Och de bredde ut dem runt omkring l?gret.

Men under det att de ?nnu hade k?ttet mellan t?nderna, innan det var f?rt?rt, uppt?ndes HERRENS vrede mot folket, och HERREN anst?llde ett mycket stort nederlag bland folket.

Och detta st?lle fick namnet Kibrot-Hattaava, ty d?r begrov man dem av folket, som hade gripits av lystnad.

Fr?n Kibrot-Hattaava br?t folket upp och t?gade till Haserot; och i Haserot stannade de.