5 Kapitlet

Och Mose sammankallade hela Israel och sade till dem: H?r, Israel, de stadgar och r?tter som jag i dag framst?ller f?r eder, och l?ren eder dem och h?llen dem och g?ren efter dem.

HERREN, v?r Gud, sl?t ett f?rbund med oss p? Horeb.

Icke med v?ra f?der sl?t HERREN detta f?rbund, utan med oss sj?lva som st? h?r i dag, oss alla som nu leva.

Ansikte mot ansikte talade HERREN till eder p? berget ur elden.

Jag stod d? mellan HERREN och eder, f?r att f?rkunna eder vad HERREN talade, ty I fruktaden f?r elden och stegen icke upp p? berget. Han sade:

Jag ?r HERREN, din Gud, som har f?rt dig ut ur Egyptens land, ur tr?ldomshuset.

Du skall inga andra gudar hava j?mte mig.

Du skall icke g?ra dig n?got bel?te, som ?r en bild vare sig av det som ?r uppe i himmelen, eller av det som ?r i vattnet under jorden.

Du skall icke tillbedja s?dana, ej heller tj?na dem; ty jag, HERREN, sin Gud, ?r en nit?lskande Gud, som hems?ker f?dernas missg?rning p? barn och efterkommande i tredje och fj?rde led, n?r man hatar mig,

men som g?r n?d med tusenden, n?r man ?lskar mig och h?ller mina bud.

Du skall icke missbruka HERRENS, din Guds namn, ty HERREN skall icke l?ta den bliva ostraffad, som missbrukar hans namn.

H?ll sabbatsdagen, s? att du helgar den, s?som HERREN, din Gud, har bjudit dig.

Sex dagar skall du arbeta och f?rr?tta alla dina sysslor;

men den sjunde dagen ?r HERRENS, din Guds, sabbat; d? skall du ingen syssla f?rr?tta, ej heller din son eller sin dotter, eller din tj?nare eller din tj?narinna, eller din oxe eller din ?sna eller n?gon av dina dragare, ej heller fr?mlingen som ?r hos dig inom dina portar; p? det att din tj?nare och din tj?narinna m? hava ro s?v?l som du.

Du skall komma ih?g att du sj?lv har varit tr?l i Egyptens land, och att HERREN, din Gud, har f?rt dig ut d?rifr?n med stark hand och utr?ckt arm; d?rf?r har HERREN, din Gud bjudit dig att h?lla sabbatsdagen.

Hedra din fader och din moder, s?som HERREN, din Gud har bjudit dig, p? det att du m? l?nge leva och det m? g? dig v?l i det land som HERREN, din Gud, vill giva dig.

Du skall icke dr?pa.

Du skall icke heller beg? ?ktenskapsbrott.

Du skall icke heller stj?la.

Du skall icke heller b?ra falsk vittnesb?rd mot din n?sta.

Du skall icke heller hava beg?relse till din n?stas hustru. Du skall icke heller hava lust till din n?stas hus, ej heller till hans ?ker eller hans tj?nare eller hans tj?narinna, ej heller till hans oxe eller hans ?sna, ej heller till n?got som tillh?r din n?sta.

Dessa ord talade HERREN till hela eder f?rsamling p? berget, ur elden, molnskyn och t?cknet, med h?g r?st, och han talade s? intet mer. Och han skrev dem p? tv? stentavlor, som han gav ?t mig.

N?r I h?rden r?sten ur m?rkret, medan berget brann i eld, tr?dden I fram till mig, alla I som voren huvudm?n f?r edra stammar, s? ock edra ?ldste.

Och I saden: ?Se, HERREN, v?r Gud, har l?tit oss se sin h?rlighet och sin storhet, och vi hava h?rt hans r?st ur elden. I dag hava vi sett att Gud kan tala med en m?nniska och dock l?ta henne bliva vid liv.

Varf?r skola vi d? likv?l d?? Denna stora eld kommer ju att f?rt?ra oss. Om vi ?n vidare f? h?ra HERRENS, v?r Guds, r?st, s? m?ste vi d?.

Ty vem finnes v?l bland allt k?tt som kan, s?som vi hava gjort, h?ra den levande Gudens r?st tala ur elden och dock bliva vid liv?

Tr?d du fram och h?r allt vad HERREN, v?r Gud, s?ger, och tala du till oss allt vad HERREN, v?r Gud, talar till dig, s? vilja vi h?ra det och g?ra d?refter.?

Och HERREN h?rde edra ord, n?r I s? taladen till mig; och HERREN sade till mig: ?Jag har h?rt de ord som detta folk har talat till dig. De hava r?tt i allt vad de hava talat.

Ack att de hade s?dana hj?rtan, att de fruktade mig och h?lle alla mina bud alltid! Det skulle ju d? g? dem och deras barn v?l evinnerligen.

G? nu och s?g till dem: 'V?nden tillbaka till edra t?lt.'

Men du sj?lv m? stanna kvar h?r hos mig, s? skall f?rkunna f?r dig alla de bud och stadgar och r?tter som du skall l?ra dem, f?r att de m? g?ra efter dem i det land som jag vill giva dem till besittning.?

S? h?llen nu och g?ren vad HERREN, eder Gud, har bjudit eder. I skolen icke vika av vare sig till h?ger eller till v?nster.

P? de v?gar som HERREN, eder Gud, har bjudit eder g? skolen I alltid vandra, f?r att I m?n bliva vid liv och det m? g? eder v?l, och f?r att I m?n l?nge leva i det land som I skolen taga i besittning.