1 Kapitlet

I Ramataim-Sofim, i Efraims bergsbygd, levde en man som hette Elkana, son till Jeroham, son till Elihu, son till Tohu, son till Suf, en efraimit.

Han hade tv? hustrur; den ena hette Hanna, den andra Peninna. Och Peninna hade barn, men Hanna var barnl?s.

Den mannen begav sig ?r efter ?r upp fr?n sin stad f?r att tillbedja och offra ?t HERREN Sebaot i Silo, d?r Elis b?da s?ner, Hofni och Pinehas, d? voro HERRENS pr?ster.

En dag offrade nu Elkana. Och han pl?gade giva sin hustru Peninna och alla hennes s?ner och d?ttrar var sin andel av offret;

men ?t Hanna gav han d? en dubbelt s? stor andel, ty han hade Hanna k?r, fast?n HERREN hade gjort henne ofruktsam.

Men hennes medt?vlerska pl?gade, f?r att v?cka hennes vrede, mycket retas med henne, d?rf?r att HERREN hade gjort henne ofruktsam.

F?r vart ?r, s? ofta hon hade kommit upp till HERRENS hus, gjorde han p? samma s?tt, och den andra retades d? med henne p? samma s?tt. Och nu gr?t hon och ?t intet.

D? sade hennes man Elkana till henne: ?Hanna, varf?r gr?ter du? Varf?r ?ter du icke? Varf?r ?r du s? sorgsen? ?r jag icke mer f?r dig ?n tio s?ner?

En g?ng n?r de hade ?tit och druckit i Silo h?nde sig, medan pr?sten Eli satt p? sin stol vid d?rren till HERRENS tempel, att Hanna stod upp

och i sin djupa bedr?velse begynte bedja till HERREN under bitter gr?t.

Och hon gjorde ett l?fte och sade: HERRE Sebaot, om du vill se till din tj?narinnas lidande och t?nka p? mig och icke f?rg?ta din tj?narinna, utan giva din tj?narinna en manlig avkomling, s? vill jag giva denne ?t HERREN f?r hela hans liv, och ingen rakkniv skall komma p? hans huvud.?

N?r hon nu l?nge s? bad inf?r HERREN och Eli d?rvid gav akt p? hennes mun

-- Hanna talade n?mligen i sitt hj?rta; allenast hennes l?ppar r?rde sig, men hennes r?st h?rdes icke -- d? trodde Eli att hon var drucken.

D?rf?r sade Eli till henne: ?Huru l?nge skall du bete dig s?som en drucken? Laga s?, att ruset g?r av dig.?

Men Hanna svarade och sade: ?Nej, min herre, jag ?r en h?rt pr?vad kvinna; vin och starka drycker har jag icke druckit, men jag utg?t nu min sj?l f?r HERREN.

Anse icke din tj?narinna f?r en ond kvinna, ty det ?r mitt myckna bekymmer och min myckna sorg som har drivit mig att tala ?nda till denna stund.?

D? svarade Eli och sade: ?G? i frid. Israels Gud skall giva dig vad du har utbett dig av honom.?

Hon sade: ?L?t din tj?narinna finna n?d f?r dina ?gon.? S? gick kvinnan sin v?g och fick sig mat, och hon s?g sedan icke mer s? sorgsen ut.

Bittida f?ljande morgon, sedan de hade tillbett inf?r HERREN, v?nde de tillbaka och kommo hem igen till Rama. Och Elkana k?nde sin hustru Hanna, och HERREN t?nkte p? henne,

Och Hanna blev havande och f?dde en son, n?r tiden hade g?tt om; denne gav hon namnet Samuel, ?ty?, sade hon, ?av HERREN har jag utbett mig honom.?

N?r sedan mannen Elkana med hela sitt hus begav sig upp f?r att offra ?t HERREN sitt ?rliga slaktoffer och sitt l?ftesoffer,

gick Hanna icke med ditupp, utan sade till sin man: ?Jag vill v?nta, till dess att gossen har blivit avvand, d? skall jag f?ra honom med mig, f?r att han m? st?llas fram inf?r HERRENS ansikte och sedan stanna d?r f?r alltid.?

Hennes man Elkana sade till henne: ?G?r vad du finner f?r gott; stanna, till dess du har avvant honom; m? HERREN allenast uppfylla sitt ord.? S? stannade d? hustrun hemma och gav sin son di, till dess hon skulle avv?nja honom.

Men sedan hon hade avvant honom, tog hon honom med sig ditupp, j?mte tre tjurar, en efa mj?l och en vinl?gel; s? f?rde hon honom in i HERRENS hus i Silo. Men gossen var ?nnu helt ung.

Och de slaktade tjuren och f?rde s? gossen fram till Eli.

Och hon sade: ?H?r mig, min herre; s? sant du lever, min herre, jag ?r den kvinna som stod h?r bredvid dig och bad till HERREN.

Om denne gosse bad jag; nu har HERREN givit mig vad jag utbad mig av honom.

D?rf?r vill ock jag nu giva honom tillbaka ?t HERREN; s? l?nge han lever, skall han vara given ?t HERREN.? Och de tillb?do d?r HERREN. och Gud.