| 19 Kapitlet |
1 |
B?ttre ?r en fattig man som vandrar i ostrafflighet ?n en man som har vr?nga l?ppar och d?rtill ?r en d?re. |
2 |
Ett obet?nksamt sinne, redan det ?r illa; och den som ?r snar p? foten, han stiger miste. |
3 |
En m?nniskas eget of?rnuft kommer henne p? fall, och dock ?r det p? HERREN som hennes hj?rta vredgas |
4 |
Gods skaffar m?nga v?nner, men den arme bliver ?vergiven av sin v?n. |
5 |
Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som fr?mjar l?gn, han kommer icke undan. |
6 |
M?nga s?ka en furstes ynnest, och alla ?ro v?nner till den givmilde. |
7 |
Den fattige ?r hatad av alla sina fr?nder, ?nnu l?ngre draga sig hans v?nner bort ifr?n honom; han far efter l?ften som ?ro ett intet. |
8 |
Den som f?rv?rvar f?rst?nd har sitt liv k?rt; den som tager vara p? insikt, han finner lycka |
9 |
Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som fr?mjar l?gn, han skall f?rg?s. |
10 |
Det h?ves icke d?ren att hava goda dagar, mycket mindre en tr?l att r?da ?ver furstar. |
11 |
F?rst?nd g?r en m?nniska t?lmodig, och det ?r hennes ?ra att tillgiva vad n?gon har brutit. |
12 |
En konungs vrede ?r s?som ett ungt lejons rytande, hans n?d ?r s?som dagg p? gr?set. |
13 |
En d?raktig son ?r sin faders f?rd?rv, och en kvinnas tr?tor ?ro ett oavl?tligt takdropp. |
14 |
G?rd och gods f?r man i arv fr?n sina f?der, men en f?rst?ndig hustru ?r en g?va fr?n HERREN. |
15 |
L?ttja f?rs?nker i d?sighet, och den h?gl?se f?r lida hunger. |
16 |
Den som h?ller budet f?r beh?lla sitt liv; den som ej aktar p? sin vandel han varder d?dad. |
17 |
Den som f?rbarmar sig ?ver den arme, han l?nar ?t HERREN och f?r vederg?llning av honom f?r vad gott han har gjort. |
18 |
Tukta din son, medan n?got hopp ?r, och ?tr? icke att v?lla hans d?d. |
19 |
Den som f?rg?r sig i vrede, han m? plikta d?rf?r, ty om du vill st?lla till r?tta, s? g?r du det allenast v?rre. |
20 |
H?r r?d och tag emot tuktan, p? det att du f?r framtiden m? bliva vis. |
21 |
M?nga planer har en man i sitt hj?rta, men HERRENS r?d, det bliver best?ndande. |
22 |
Efter en m?nniskas goda vilja r?knas hennes barmh?rtighet, och en fattig man ?r b?ttre ?n en som ljuger. |
23 |
HERRENS fruktan f?r till liv; s? f?r man vila m?tt och hems?kes icke av n?got ont. |
24 |
Den late sticker sin hand i fatet, men gitter icke f?ra den ?ter till munnen. |
25 |
Sl?r man bespottaren, s? bliver den f?kunnige klok; och tillr?ttavisar man den f?rst?ndige, s? vinner han kunskap. |
26 |
Den som ?var v?ld mot sin fader eller driver bort sin moder, han ?r en vanartig och sk?ndlig son. |
27 |
Min son, om du icke vill h?ra tuktan, s? far du vilse fr?n de ord som giva kunskap. |
28 |
Ett ont vittne bespottar vad r?tt ?r, och de ogudaktigas mun ?r glupsk efter or?tt. |
29 |
Straffdomar ligga redo f?r bespottarna och slag f?r d?rarnas rygg. |
