23 Kapitlet

N?r du sitter till bords med en furste, s? besinna v?l vad du har framf?r dig,

och s?tt en kniv p? din strupe, om du ?r alltf?r hungrig.

Var ej lysten efter hans smakliga r?tter, ty de ?ro en bedr?glig kost.

M?da dig icke f?r att bliva rik; avst? fr?n att bruka klokskap.

L?t icke dina blickar flyga efter det som ej har best?nd; ty f?rvisso g?r det sig vingar och flyger sin v?g, s?som ?rnen mot himmelen.

?t icke den missunnsammes br?d, och var ej lysten efter hans smakliga r?tter;

ty han f?rfar efter sina sj?lviska ber?kningar. ??t och drick? kan han val s?ga till dig, men hans hj?rta ?r icke med dig.

Den bit du har ?tit m?ste du utspy, och dina v?nliga ord har du f?rspillt.

Tala icke f?r en d?res ?ron, ty han f?raktar vad klokt du s?ger.

Flytta icke ett gammalt r?m?rke, och g?r icke intr?ng p? de faderl?sas ?krar.

Ty deras b?rdeman ?r stark; han skall utf?ra deras sak mot dig.

V?nd ditt hj?rta till tuktan och dina ?ron till de ord som giva kunskap.

L?t icke gossen vara utan aga; ty om du sl?r honom med riset, s? bevaras han fr?n d?den;

ja, om du sl?r honom med riset, s? r?ddar du hans sj?l undan d?dsriket.

Min son, om ditt hj?rta bliver vist, s? gl?der sig ock mitt hj?rta;

ja, mitt innersta fr?jdar sig, n?r dina l?ppar tala vad r?tt ?r.

L?t icke ditt hj?rta avundas syndare, men nit?lska f?r HERRENS fruktan best?ndigt.

F?rvisso har du d? en framtid, och ditt hopp varder icke om intet.

H?r, du min son, och bliv vis, och l?t ditt hj?rta g? r?tta v?gar.

Var icke bland vindrinkare, icke bland dem som ?ro ?verd?diga i mat.

Ty drinkare och frossare bliva fattiga, och s?mnaktighet giver trasiga kl?der.

H?r din fader, som har f?tt dig, och f?rakta icke din moder, n?r hon varder gammal.

S?k f?rv?rva sanning, och avh?nd dig henne icke, s?k vishet och tukt och f?rst?nd.

Stor fr?jd har den r?ttf?rdiges fader; den som har f?tt en vis son har gl?dje av honom.

M? d? din fader och din moder f? gl?dje, och m? hon som har f?tt dig kunna fr?jda sig.

Giv mig, min son, ditt hj?rta, och l?t mina v?gar behaga dina ?gon.

Ty sk?kan ?r en djup grop, och n?stans hustru ?r en tr?ng brunn.

Ja, s?som en r?vare ligger hon p? lur och de trol?sas antal f?r?kar hon bland m?nniskorna.

Var ?r ve, var ?r j?mmer? Var ?ro tr?tor, var ?r klagan? Var ?ro s?r utan sak? Var ?ro ?gon h?ljda i dunkel?

Jo, d?r man l?nge sitter kvar vid vinet, d?r man samlas f?r att pr?va kryddade drycker.

S? se d? icke p? vinet, att det ?r s? r?tt, att det giver s?dan glans i b?garen, och att det s? l?tt rinner ned.

P? sistone stinger det ju s?som ormen, och likt basilisken sprutar det gift.

Dina ?gon f? d? sk?da s?llsamma syner, och ditt hj?rta talar f?rv?nda ting.

Det ?r dig s?som l?ge du i havets djup, eller s?som sv?vade du uppe i en mast:

?De sl? mig, men ?t v?llar mig ingen sm?rta, de st?ta mig, men jag k?nner det icke. N?r skall jag d? vakna upp, s? att jag ?terigen f?r skaffa mig s?dant??