| 5 Kapitlet |
1 |
T?nk, HERRE, p? vad som har vederfarits oss sk?da ned och se till v?r sm?lek. |
2 |
V?r arvedel har kommit i fr?mlingars ?go, v?ra hus i utl?nningars. |
3 |
Vi hava blivit v?rnl?sa, vi hava ingen fader; v?ra m?drar ?ro s?som ?nkor. |
4 |
Vattnet som tillh?r oss f? vi dricka allenast f?r penningar; v?r egen ved m?ste vi betala. |
5 |
V?ra f?rf?ljare ?ro oss p? halsen; huru tr?tta vi ?n ?ro, unnas oss dock ingen vila. |
6 |
Vi hava m?st giva oss under Egypten, under Assyrien, f?r att f? br?d till att m?tta oss med. |
7 |
V?ra f?der hava syndat, de ?ro icke mer, vi m?ste b?ra deras missg?rningar. |
8 |
Tr?lar f? r?da ?ver oss; ingen finnes, som rycker oss ur deras v?ld. |
9 |
Med fara f?r v?rt liv h?mta vi v?rt br?d, b?rga det undan ?knens sv?rd. |
10 |
V?r hud ?r gl?dande s?som en ugn, f?r br?nnande hungers skull. |
11 |
Kvinnorna kr?nkte man i Sion, jungfrurna i Juda st?der. |
12 |
Furstarna blevo upph?ngda av deras h?nder, f?r de ?ldste visade de ingen f?rsyn. |
13 |
Ynglingarna m?ste b?ra p? kvarnstenar, och gossarna dignade under vedb?rdor. |
14 |
De gamla sitta icke mer i porten, de unga hava upph?rt med sitt str?ngaspel. |
15 |
V?ra hj?rtan hava icke mer n?gon fr?jd i sorgel?t ?r v?r dans f?rvandlad. |
16 |
Kronan har fallit ifr?n v?rt huvud; ve oss, att vi syndade s?! |
17 |
D?rf?r hava ock v?ra hj?rtan blivit sjuka, d?rf?r ?ro v?ra ?gon f?rm?rkade, |
18 |
f?r Sions bergs skull, som nu ligger ?de, s? att r?varna str?va omkring d?rp?. |
19 |
Du, HERRE, tronar evinnerligen; din tron best?r fr?n sl?kte till sl?kte. |
20 |
Varf?r vill du f?r alltid f?rg?ta oss, f?rkasta oss f?r best?ndigt? |
21 |
Tag oss ?ter till dig, HERRE, s? att vi f? v?nda ?ter; f?rnya v?ra dagar, s? att de bliva s?som fordom. |
22 |
Eller har du alldeles f?rkastat oss? F?rt?rnas du p? oss s? ?verm?ttan? |
