| 7 Kapitlet |
1 |
D? vi nu hava dessa l?ften, mina ?lskade, s? l?tom oss rena oss fr?n allt som befl?ckar vare sig k?tt eller ande, i det vi fullborda v?r helgelse i Guds fruktan. Paulus' andra brev till korintierna, 7 Kapitlet Paulus gl?der sig ?ver de vittnesb?rd om korintiernas tillgivenhet och lydnad som han har mottagit genom Titus. |
2 |
Bereden oss ett rum i edra hj?rtan; vi hava icke handlat or?tt mot n?gon, icke varit n?gon till skada, icke gjort n?gon n?got f?rf?ng. -- |
3 |
Jag s?ger icke detta f?r att d?ma eder; jag har ju redan sagt att I haven ett rum i v?rt hj?rta, s? att vi skola b?de d? och leva med varandra. |
4 |
Stor ?r den tillit som jag har till eder, mycket ber?mmer jag mig av eder; jag har f?tt hugnad i fullt m?tt och gl?dje i rikt ?verfl?d, mitt i allt v?rt betryck. |
5 |
Ty v?l fingo vi till k?ttet ingen ro, icke ens sedan vi hade kommit till Macedonien, utan vi voro p? allt s?tt i tr?ngm?l, utifr?n genom strider, inom oss genom farh?gor; |
6 |
men Gud, som tr?star dem som ?ro betryckta, han tr?stade oss genom Titus' ankomst, |
7 |
och icke allenast genom hans ankomst, utan ock d?rigenom att han hade f?tt s? mycken hugnad av eder. Han omtalade n?mligen f?r oss eder l?ngtan, eder klagan, eder iver i fr?ga om mig; och s? gladde jag mig ?nnu mer. |
8 |
Ty om jag ock bedr?vade eder genom mitt brev, s? ?ngrar jag nu icke detta. Nej, om jag f?rut ?ngrade det -- eftersom jag ser att det brevet har bedr?vat eder, l?t vara allenast f?r en liten tid -- |
9 |
s? gl?der jag mig nu i st?llet, icke d?rf?r att I bleven bedr?vade, utan d?rf?r att eder bedr?velse l?nde eder till b?ttring. Det var ju efter Guds sinne som I bleven bedr?vade, och I haven allts? icke genom oss lidit n?gon skada. |
10 |
Ty den bedr?velse som ?r efter Guds sinne kommer ?stad en b?ttring som leder till fr?lsning, och som man icke ?ngrar; men v?rldens bedr?velse kommer ?stad d?d. |
11 |
Se, just detta, att I bleven bedr?vade efter Guds sinne, huru mycket nit har det icke framkallat hos eder, ja, huru m?nga urs?kter, huru stor f?rtrytelse, huru mycken fruktan, huru mycken l?ngtan, huru mycken iver, huru m?nga bestraffningar! P? allt s?tt haven I bevisat att I viljen vara rena i den sak det h?r g?ller. -- |
12 |
Om jag skrev till eder, s? skedde detta allts? icke f?r den mans skull, som hade gjort or?tt, ej heller f?r den mans skull, som hade lidit or?tt, utan p? det att edert nit f?r oss skulle bliva uppenbart bland eder sj?lva inf?r Gud. |
13 |
S? hava vi nu f?tt hugnad. Och till den hugnad, som vi redan f?r egen del fingo, kom den ?nnu mer ?verfl?dande gl?dje som bereddes oss av den gl?dje Titus hade f?tt. Ty hans ande har f?tt vederkvickelse genom eder alla. |
14 |
Och om jag inf?r honom har ber?mt mig n?got i fr?ga om eder, s? har jag icke kommit p? skam d?rmed; utan likasom vi eljest i allting hava talat sanning inf?r eder, s? har ocks? det som vi inf?r Titus hava sagt till eder ber?mmelse visat sig vara sanning. |
15 |
Och hans hj?rta ?verfl?dar ?nnu mer av k?rlek till eder, d? han nu p?minner sig allas eder lydnad, huru I villigt togen emot honom, med fruktan och b?van. |
16 |
Jag gl?der mig ?ver att jag, i allt vad eder ang?r, kan vara vid gott mod. |
