| 21 Kapitlet |
1 |
Och jag s?g en ny himmel och en ny jord; ty den f?rra himmelen och den f?rra jorden voro f?rg?ngna, och havet fanns icke mer. |
2 |
Och jag s?g den heliga staden, ett nytt Jerusalem, komma ned fr?n himmelen, fr?n Gud, f?rdigsmyckad s?som en brud som ?r prydd f?r sin brudgum. |
3 |
Och jag h?rde en stark r?st fr?n tronen s?ga: ?Se, nu st?r Guds tabernakel bland m?nniskorna, och han skall bo ibland dem, och de skola vara hans folk; ja, Gud sj?lv skall vara hos dem |
4 |
och skall avtorka alla t?rar fr?n deras ?gon. Och d?den skall icke mer vara till, och ingen sorg eller klagan eller pl?ga skall vara mer; ty det som f?rr var ?r nu f?rg?nget.? |
5 |
Och han som satt p? tronen sade: ?Se, jag g?r allting nytt.? Ytterligare sade han: ?Skriv: ty dessa ord ?ro visa och sanna.? |
6 |
Han sade vidare till mig: ?Det ?r gjort. Jag ?r A och O, begynnelsen och ?nden. ?t den som t?rstar skall jag giva att dricka f?r intet ur k?llan med livets vatten. |
7 |
Den som vinner seger, han skall f? detta till arvedel, och jag skall vara hans Gud, och han skall vara min son. |
8 |
Men de fega och de otrogna, och de som hava gjort vad styggeligt ?r, och dr?pare och otuktiga m?nniskor och trollkarlar och avgudadyrkare och alla l?gnare skola f? sin del i den sj? som brinner med eld och svavel; detta ?r den andra d?den.? |
9 |
Och en av de sju ?nglarna med de sju sk?lar, som voro fulla med de sju sista pl?gorna, kom och talade till mig och sade: ?Kom hit, s? skall jag visa dig bruden, Lammets hustru.? |
10 |
Och han f?rde mig i anden ?stad upp p? ett stort och h?gt berg och visade mig den heliga staden Jerusalem, som kom ned fr?n himmelen, fr?n Gud, |
11 |
med Guds h?rlighet. Den gl?nste likt den dyrbaraste ?delsten, den var s?som kristallklar jaspis. |
12 |
Den hade en stor och h?g mur med tolv portar, och vid portarna stodo tolv ?nglar, och ?ver portarna voro skrivna namn: namnen p? Israels barns tolv stammar. |
13 |
I ?ster voro tre portar, i norr tre portar, i s?der tre portar och i v?ster tre portar. |
14 |
Och stadsmuren hade tolv grundstenar, och p? dem stodo tolv namn: namnen p? Lammets tolv apostlar. |
15 |
Och han som talade till mig hade en gyllene m?tst?ng f?r att d?rmed m?ta staden och dess portar och dess mur. |
16 |
Och staden utgjorde en fyrkant, och dess l?ngd var lika stor som dess bredd. Och med st?ngen m?tte han staden: dess m?tt var tolv tusen stadier, dess l?ngd och bredd och h?jd voro lika. |
17 |
Och han m?tte dess mur: den var ett hundra fyrtiofyra alnar efter m?nniskors m?tt, som ock ?r ?nglars. |
18 |
Och stadsmuren var byggd av jaspis, men staden sj?lv var av rent guld, likt rent glas. |
19 |
Stadsmurens grundstenar voro sk?nt lagda och utgjordes av alla slags ?delstenar. Den f?rsta grundstenen var en jaspis, den andra en safir, den tredje en kalcedon, den fj?rde en smaragd, |
20 |
den femte en sardonyx, den sj?tte en karneol, den sjunde en krysolit, den ?ttonde den beryll, den nionde en topas, den tionde en krysopras, den elfte en hyacint, den tolfte en ametist. |
21 |
Och de tolv portarna utgjordes av tolv p?rlor; var s?rskild port utgjordes av en enda p?rla. Och stadens gata var av rent guld, likt genomskinligt glas. |
22 |
Och jag s?g i den intet tempel, ty Herren Gud, den Allsm?ktige, ?r dess tempel, han och Lammet. |
23 |
Och staden beh?ver icke sol eller m?ne till att lysa d?r, ty Guds h?rlighet upplyser den och dess ljus ?r Lammet. |
24 |
Och folken skola vandra i dess ljus, och jordens konungar f?ra ditin, vad h?rligt de hava. |
25 |
Dess portar skola aldrig st?ngas om dagen -- natt skall icke finnas d?r |
26 |
och vad h?rligt och dyrbart folken hava skall man f?ra ditin. |
27 |
Men intet orent skall n?gonsin komma ditin, och ingen som g?r vad styggeligt ?r och l?gn, utan allenast de som ?ro skrivna i livets bok, Lammets bok. |