Älg

Wikipedia

?Älg Status i världen: Livskraftig (lc)^[1]
Älg i Skånes Djurpark
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Däggdjur Mammalia
Ordning:	Partåiga hovdjur Artiodactyla
Familj:	Hjortdjur Cervidae
Släkte:	Alces
Art:	Älg A. alces
Vetenskapligt namn
§Alces alces Auktor: Linné, 1758
Älgens utbredning


Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Älgen (Alces alces) är det största hjortdjuret. Hanen benämns tjur eller oxe och honan ko. En ko som ännu ej fött någon avkomma (kalv) kallas kviga.

[redigera] Utseende

Älgen har en kroppslängd från 2,50 till 3 meter, har en mankhöjd på maximalt 2,30 m och kan nå en vikt på 850 kg. Dessutom tillkommer en upp till 10 cm lång svans. Storleken och vikten varierar mycket beroende på underarten och miljö men i Sverige kan man säga att medelvikten på hösten för en tjur är runt 450 kg, för en ko ca 350 kg. Kalvarna varierar mer men ligger på hösten runt 120-150 kg.

Fällen är rödbrun till svartbrun. Under vintern bleker den ut lite. Bara tjuren har horn, dessa finns i två typer, stång- eller grenhorn och skovelhorn. De senare kan spänna över nästan 2 m. Vid 5-12 års ålder är hornen som störst för att sedan gå på retur, dvs minska i storlek och taggantal. Hornen fälls i januari-februari.

Älgen har en uttalad könsdimorfism; tjuren är avsevärt större än kon (ungefär 20%). Skillnaden kommer dock till uttryck först vid 5-6 års ålder då den är mycket tydlig. Denna ålder är det dock ovanligt att en tjur uppnår i Sverige nu för tiden då jakttrycket är högt på tjurar och medelåldern generellt låg. Kor som uppnått en ålder på över 15 år är dock inte så ovanliga.

Ett säkert sätt att avgöra kön när tjuren inte bär horn är att titta på baken på älgen, kon har en väl synlig vit strimma runt könsorganet.

[redigera] Utbredning och miljö

Älgar förekommer i Europa, Asien och Nordamerika. Där lever älgar i skogar och i tajgan. Miljön har många sjöar och träsk. I territoriet söder om Skandinavien och väster om Polen blev djuret tidigare utrotat.

På sommaren finns det 300 000 - 400 000 älgar i Sverige. Ungefär 100 000 av dessa skjuts på hösten.

[redigera] Levnadssätt

Huvudsaklig föda är på sommaren blad, skott och kvistar. Asp och sälg är populära på hos älgen. I Nordamerika nämns ofta näckrosrötter som en viktig del i dieten för att tillgodose behovet av mineralämnen.

På hösten ingår även blåbärsris och ljung i dieten, även ett havrefält kan skövlas. Under vintern är det tallris, och kvistar av bl.a. björk och asp som gäller.

Älgen är en idisslare.

Älgen lever huvudsakligen ensam och är aktiv på dagen. På vintern finns det ibland små flockar men under parningstiden tillåter inget par andra älgar bredvid sig. Det förekommer häftiga strider mellan tjurarna om en älgko, men oftast räcker hotelser för att skrämma en svag motståndare.

Parningen sker på hösten och sen följer en dräktighet på åtta månader(230-240dygn). Ofta är det en kalv men tvillingar är inte sällsynta. Kalvarna stannar ett år vid kon och sen stöter kon bort kalven.

Älgens naturliga fiender är björnen, vargen och i Nordamerika puman. Dessa fiender tar unga kalvar, friska vuxna älgar har inga naturliga fiender. Vanligtvis har älgen en långsam gång men vid fara kan djuret nå en hastighet av 60 km per timme.

[redigera] Underarter

Europeisk älg (Alces alces alces), Skandinavien, Polen, Baltikum, Ryssland väster om Ural
Jakutskälg (Alces alces pfizenmayeri), västra delen av Sibirien
Kamsjatkaälg (Alces alces buturlini), östra delen av Sibirien
Amurälg (Alces alces cameloides), runt floden Amur, Mongoliet
Yellowstoneälg (Alces alces shirasi) nordvästra USA
Östkanadensisk älg (Alces alces americanus), östra Kanada, Maine
Västkanadensisk älg (Alces alces andersoni), västra Kanada, Minnesota
Alaskaälg (Alces alces gigas) Alaska, Yukon

Det fanns en underart till – kaukasusälg – men den blev utrotad på 1800-talet.

[redigera] Älgen och människan

ung älg i Grönåsens Älgpark

Jakt på älgar fanns redan under forntiden. Bilder i grottor visar också älgar bredvid andra djur. Den första beskrivningen av älgen finns i boken De Bello Gallico av Julius Caesar, men det är mest en samling av osannheter. Han påstår till exempel att älgen inte har några leder i benen, så att det är omöjligt för djuret att resa sig upp efter ett fall. Han nämner även att älgen har speciella sovträd som de lutar sig mot på nätterna. En populär jaktteknik skulle ha varit att leta upp sovträdet, såga ett jack i trädet och vänta till dess älgen kommer och ska sova. Då går trädet av och jägaren har då bara att döda älgen.

Älgjakten bedrivs idag huvudsakligen för att få kött och för att hålla nere stammen som annars skulle växa sig för stor. En för stor älgstam skulle leda till stora skador på skogar och även en stor mängd trafikolyckor. Speciellt vintertid kan älgen orsaka stora lokala skador på skogar när större grupper av älgar samlas på en liten yta. Från skogsbolagens sida ställs regelbundet krav på ökad avskjutning för att reducera älgbetningen av tallplantor. Per dag sker ungefär 12 viltolyckor med älgar i Sverige.

Idag finns det omkring en miljon älgar i Europa och ungefär samma antal i Nordamerika. Djuret räknas därför inte som en hotad art.^[1] Underarten amurälg (A. a. cameloides) anses däremot av IUCN vara missgynnad (LR/nt).^[2]

[redigera] Kuriosa

Ett av de vanligare svenska vägmärkena är varningsskylten för älg. Uppenbarligen är det många som anser att denna skylt är exotisk och plockar ned skyltarna från vägarna. Av den anledningen har Vägverket börjat med försäljning av skylten för att ge alternativ till de som önskar en skylt. Det påstås att det bland tyskar har varit populärt att tillverka ett litet bord med skylten som bordsskiva.

I amerikansk engelska kallas älgen moose, i europeisk engelska elk. I amerikansk engelska syftar elk på wapiti-hjorten. På Sri Lanka avser man med elk sambarhjorten.

I Sverige finns en seriefigur som är en älg och som heter Hälge.