Bertil Ohlin
Wikipedia
Bertil Gotthard Ohlin, född 23 april 1899 i Klippan, Skåne län, död 3 augusti 1979 i Vålådalen, Jämtlands län, var en svensk nationalekonom, professor och folkpartistisk politiker. 1977 fick han Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (delat med James E Meade).
Innehåll |
[redigera] Biografi
Bertil Ohlin var son till landsfiskalen Elis Ohlin och Ingeborg Sandberg. Han tog studentexamen i Helsingborg och inskrevs sedan på Lunds universitet, varifrån han tog en fil kand 1917. Därefter följde en fil mag på Harvard 1923 och en doktorshatt på Stockholms universitet 1924. Mellan 1924 och 1929 var han sedan professor i nationalekonomi vid Köpenhamns universitet. Sedan återvände han till Stockholm där han var professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm åren 1929-1965.
Han gifte sig 1931, med fil kand Evy Kruse, dotter till med lic Charles Kruse och Elsa Sandberg. Tillsammans fick de tre barn, bland annat dottern Anne Wibble.
[redigera] Ekonomi
Bertil Ohlins främsta bidrag inom ekonomi ligger i Heckscher-Ohlin-teoremet som han utvecklade tillsammas med Eli Heckscher på Handelshögskolan i Stockholm. Dess vikt ligger i att förklara hur handel och produktion förhåller sig till produktionsfaktorer inom ett område.
[redigera] Politik
1934 blev Ohlin vald till ordförande i Folkpartiets ungdomsförbund och 1938 blev han invald i första kammaren. Hans politiska bana inkluderade partiledare för Folkpartiet 1944-1967 samt posten som handelsminister i Per-Albin Hanssons samlingsregering 1944-1945. Under en stor del av hans tid som partiledare var Folkpartiet största borgerliga parti, och Ohlin var då oppositionsledare och naturlig kandidat till statsministerposten i händelse av en borgerlig valseger.
[redigera] Se även:
Wikiquote har citat av eller om Bertil Ohlin
[redigera] Referenser
Lars-Erik Larsson. (red.). (1998). Bertil Ohlin. . Översättning: . Stockholm: Bokförlaget Atlantis. sid. . ISBN 9174865684.
| Företrädare: Herman Eriksson |
Sveriges handelsminister 1944–1945 |
Efterträdare: Gunnar Myrdal |
| Företrädare: Gustaf Andersson |
Folkpartiets partiledare 1944–1967 |
Efterträdare: Sven Wedén |
