Flandern runt
Wikipedia
| Flandern runt | |
|---|---|
| Lokalt namn: | Ronde van Vlaanderen |
| Region: | Belgien (Flandern) |
| Datum: | Början av april |
| Typ: | Endagslopp |
| Historia | |
| Första Upplagan: | 1913 |
| Antal upplagor: | 90 |
| Förste vinnare: | Paul Deman,  Belgien |
| Senaste vinnare: | Tom Boonen, Belgien |
| Flest segrar: | Achiel Buysse, Belgien, Fiorenzo Magni,  Italien, Eric Leman, Belgien och Johan Museeuw, Belgien alla 3 gånger |
Flandern runt är en klassisk cykeltävling som avgörs på våren. Loppet karakteriseras av korta men branta backar som ofta är kullerstensbelagda. Loppet är ett av två klassiker som använder sig av kullersten, det andra är Paris-Roubaix, som alltid går exakt en vecka efter Flandern runt. Anses av alla flamländare som det säsongens viktigaste lopp. 1997 vanns loppet av Rolf Sörensen från Danmark som förste nordbo. Loppet brukar kallas Vlaanderens mooiste, eller Flanderns vackraste.
Innehåll |
[redigera] Historia
Flandern runt startades 1913 av Karel Van Wynendaele (1882-1961), han och hans tidning, Sportwereld, ville ha en flamländsk rival till Liège-Bastogne-Liège i söder. Vid den här tiden var gatstenen mycket sämre än nu så cyklisterna höll sig i gruset vid sidan av vägen när de tog sig fram genom det blåsiga landskapet. Den första touren kördes 1913 och mätte 330 km. De första åren blev loppet inte någon succé, 1913 deltog 37 cyklister och året efter bara 10 och under första världskriget kunde inte loppet arrangeras. 1919 återupptogs loppet men det var fortfarande inte något större intresse. Men under åren som följde började sponsorernas intresse att öka och 1923 blev Henri Suter från Schweiz den förste utlänningen att vinna. Flera andra cykellopp arrangerades vid den här tiden i Belgien utan framgång, men Flandern runt överlevde tack vare tålamodet hos arragörerna.
På 20- och 30-talet blev Flandern runt väldigt populärt i flera länder. Från början kördes loppet två veckor före påsk men flyttades fram en vecka för att inte konkurrera med Milano-Sanremo och hamnade nu precis före Paris-Roubaix.
Efter andra världskriget började vägarna att asfalteras, men när man tänker på belgiska cyklellopp tänker man på gatsten och Van Wynendaele ville inte se det klassiska loppet avgöras i en klungspurt så han började leta upp småvägar som ännu inte asfalterats. De flesta av dessa vägar låg i backar som var så branta att bara traktorer tog sig fram och ju fler traktorer och maskiner som körde i backarna desto sämre blev vägarna och det var precis det som publiken ville ha. I Koppenberg var vägen så brant att cyklisterna fick stiga av och gå upp mellan 1976 och 1987, men när Jesper Skibby föll och hans bakhjul blev överkörd av en av organisationens bilar så beslöt man att inte använda backen mer. Koppenberg återinfördes dock 2003 efter gatstenen lagts om.
Flandern runt förknippas ofta med dåligt väder, men faktiskt har bara 30 % av loppen körts i regn, men de har å andra sidan blivit de mest klassiska. Då Fiorenzo Magni vann 1950 och 1951 var vädret hemskt och Eddy Merckx' 70 km solokörning 1969 är ännu mer klassisk.
[redigera] Backar
Följande backar ingick i Flandern runt 2006
| Namn | Längd | Snittlutning | Maxlutning | Kvar till mål | Kullersten |
|---|---|---|---|---|---|
| Molenberg | 463 m | 7 % | 14,2 % | 113 km | Ja |
| Wolvenberg | 666 m | 6,8 % | 17,3 % | 103 km | Nej |
| Oude Kwaremont | 2200 m | 4,2 % | 11 % | 84 km | 600 m asfalt, 1600 m kullersten |
| Paterberg | 400 m | 12,5 % | 20 % | 80 km | Ja |
| Koppenberg | 600 m | 11,6 % | 22 % | 73 km | 120 m asfalt, 430 m kullersten |
| Steenbeekdries | 820 m | 7,6 % | 12,8 % | 68 km | Ja |
| Taaienberg | 800 m | 7,1 % | 18 % | 66 km | Ja |
| Eikenberg | 1200 m | 5 % | 11 % | 61 km | Ja |
| Boigneberg | 1050 m | 5,2 % | 12,4 % | 57 km | Nej |
| Foreest | 680 m | 8,4 % | 12,9 % | 50 km | Nej |
| Steenberg | 820 m | 7,6 % | 12,8 % | 47 km | Nej |
| Leberg | 700 m | 6,1 % | 14 % | 42 km | Nej |
| Berendries | 900 m | 7,2 % | 14 % | 37 km | Nej |
| Valkenberg | 875 m | 6,1 % | 12,8 % | 32 km | Nej |
| Tenbosse | 450 m | 6,9 % | 8,7 % | 26 km | Nej |
| Muur - Kapelmuur | 1000 m | 9,2 % | 20 % | 16 km | Ja |
| Bosberg | 1350 m | 5 % | 11 % | 12 km | Ca. 850 m asfalt, 500 m kullersten |
[redigera] Vinnare
|
|
|
