Globalt system för mobil kommunikation

Wikipedia

Globalt system för mobil kommunikation eller GSM (ursprunglig akronym: group spéciale mobile), digital och trådlös telefoniteknik som numera i stora drag ersatt nordiska mobiltelefonisystemet (NMT), inte bara i Norden utan de flesta ställen i Europa. Därav representerar GSM-tekniken "epoken" "andra generationens mobiltelefoni". GSM-tekniken används numera i ett drygt hundratal länder, däriblan Europa och Amerika.

[redigera] Funktion

Det finns fyra GSM-varianter: GSM-850, GSM-900, GSM-1800 och GSM-1900, vilka motsvarar de olika frekvensområderna som används för överföring av tal och data. Varje kanal har ett frekvensintervall på 200 kHz. I USA används GSM-850 och GSM-1900, eftersom de andra områderna redan var allokerade vid införandet. I Europa används GSM-900 och GSM-1800.

Tekniken skiljer mellan tal- och datatrafik. Ett talsamtal använder en speciell kodningsmetod för att överföra ljud med 9 600 bitar/s över en digital länk till basstationen.

[redigera] Historia

År 1982 skapades gruppen group spéciale mobile av "europeiska post- och teleförvaltningarnas konferens" (CEPT) som ett led att ta fram en gemensam teknik för mobila telefonisystem i de europeiska länderna. Tidigare hade länderna konstruerat sina egna system, bl.a. NMT i Norden. År 1991 startade de första kommersiella tjänsterna baserad på GSM-tekniken. Ursprungligen var GSM en europeisk standard, men eftersom tekniken numera baserar sig på annan teknik från utomeuropeiska länder (DCS1800 och PCS1900), fick akronymen betydelsen "globalt system för mobil kommunikation" (global system for mobile communications).