Hadrianus V
Wikipedia
Hadrianus V, född Ottobono de' Fieschi 1205 i Genua, död 18 augusti 1276 i Viterbo, var påve 11 juli – 18 augusti 1276. Släkting till Innocentius IV.
I december 1251 utsågs Fieschi till kardinaldiakon av Sant'Adriano. Mellan 1265 och 1268 var han påvlig legat i England, där han bland annat sökte medla mellan kung Henrik III och dennes feodalherrar.
Kardinal Fieschi valdes den 11 juli 1276 till påve, men dog redan den 18 augusti samma år. Då Hadrianus V inte hann bli prästvigd och följaktligen inte heller biskopsvigd innan han avled, ansågs han tidigare inte fullt ut kunna räknas som en legitim innehavare av påvevärdigheten, främst med tanke på att påven även fungerar som biskop av Rom.
Hadrianus V vilar i kyrkan San Francesco i Viterbo. Arnolfo di Cambio utförde hans gravmonument.
Företrädare: Innocentius V |
Påve 1276 |
Efterträdare: Johannes XXI |