Julmötet 1888
Wikipedia
Julmötet 1888 (färöiska: Jólafundurin 1888) räknas som starten på den färöiska national- och självständighetsrörelsen.
Innehåll |
[redigera] Inbjudningen
Den 22 december 1888 stod följande korta notis i Färöarnas då enda tidning, Dimmalætting:
Ein og hvör
bjóðast at koma í tinghúsið annan jóladag
kl. 3 e.m., har. sum vit atla, at samráðast
um at verja Förja mál og Förja siðir.
E. D. Bærentsen. H. N. Jacobsen. D. Isaksen.
S. F. Samuelsen. R. C. Effersø.
Jens Olsen. Just Jacobsen.
C. L. Johannesen. J. Padurson.
Svensk översättning: Alla och varje inbuds till Tingshuset (i Tórshavn) annandag jul, klockan 3, där vi kommer diskutera hur det färöiska språket och kulturen skall användas.
Inbjudningen var underskriven av nio framstående färöingar, och räknas som inledningen till en ny tidsepok i Färöarnas historia – med detta mötet startade den nationalistiska rörelsen.
En stor grupp samlade sig i lagtingshuset denna dag. Det hölls tal, diskuterades och sjöngs färöiska sånger. Störst intryck gjorde en nyskriven sång, diktat för händelsen av den unga Jóannes Patursson, och framfört på mötet av lyrikern Rasmus Effersøe. Det moraliska imperativet - Nú er tann stundin... - presenteras redan från första raden.
- Nú er tann stundin...
- Nú er tann stundin komin til handa
- á hesum landi,
- at vit skulu taka lógvatak saman
- máli til frama.
- Illa er nú við Føroya máli vorðið,
- annaðhvørt orðið,
- ið nú berst á munni av køllum og kvinnum,
- í útlendskum rennur.
För hela texten, se Wikisource. Svensk översättning: Nu har tiden kommit i detta land, att vi måste ta varandra i handen och (arbeta för att) främja vårat språk.
[redigera] Resolutionen
Mötet avslutades med att vedta en resolution på sex punkter:
- Färöiska språket ska vara tillåtet som undervisningsspråk i skolan, så snart tillräckligt många skolböcker finns.
- Under historiaundervisningen ska vikten läggas på Färöarnas historia.
- Dansk undervisning i kristendomskunskap skall avskaffas, i stället ska vikten läggas på den färöiska.
- Det ska vara tillåtet för prästerna att använda det färöiska språket i och utanför kyrkan.
- Färöiska ska införas i alla offentliga sammanhang.
- Den sista punkten går ut på att arbeta för att etablera en färöisk folkhögskola.
[redigera] Føringafelag
Det dåliga vädret hindrade många från att resa till mötet i Tórshavn från olika orter, därför kallades folk in till ett nytt möte den 6 januari 1889 där Føringafelag (Färöingarnas förening) – stiftades med följande principprogram:
- Att det färöiska språket ska återvinna sin ära och värdighet
- Att färöingar ska hålla sig samlade och utveckla sig på alla områden, så att de kan klara sig själva.
Det fanns redan sedan 1881 en förening i Köpenhamn, Føroyingafelag (Den färöiska föreningen).
[redigera] Frimärken från 1988
Tre av invbjudarnas portträff placerades nederst på varje frimärke.
- 300 oyru: Notisen i Dimmalætting den 22 december 1888
- 320 oyru: Ett resultat av den nationella början var folkmöten som arrangerades på sommaren hållda utomhus, gärna vid natursköna platser. I denna bild från ett folkmöte år 1908 har författaren och tecknaren William Heinesen fångat denna stämningen, som präglades dessa arrangemangen fram till 1940.
- 1200 oyru: Texten visar den första av de 19 verser i Jóannes Paturssons kampdikt.
[redigera] Externa länkar
- Nú er tann stundin komin til handa (fulltext)
