Kurder
Wikipedia
| {{{folkgrupp}}} | |
|---|---|
| Antal totalt: | ~30 miljoner |
| Antal per land: | Turkiet: 20 miljoner |
| Språk: | Kurdiska |
| Religion: | Islam, Yazdanism, Judendom, Kristendom |
| Besläktade folkgrupper: | Gilakier, Mazandaranier, Lurier, Baluchier, Armenier, Perser |
Kurder är ett folk som huvudsakligen lever i Kurdistan, ett landområde i västra Asien som delas mellan Turkiet, Irak, Iran och Syrien, samt, till en obetydligare del, av Armenien.
Kurderna har levt i Kurdistan i några tusen år. Sumerna omnämnde dem som Karda 3000 f.Kr. Med en befolkning på minst 30 miljoner, är de ett av världens största folk utan en egen självständig stat. Under de senaste hundra åren har Turkiet, Iran och Irak satt stopp för många kurdiska uppror.
Innehåll |
[redigera] Språk
- Huvudartikel: kurdiska
Kurderna talar främst kurdiska, ett indoiranskt språk som är släkt med persiskan, och som delas in i huvuddialekterna kurmanci, pahlawani och sorani.
Kurderna har idag inget gemensamt alfabet. I norra och västra Kurdistan skriver man med latinska bokstäver. I de centrala, södra och östra delarna används en modifierad form av arabisk skrift. Kurderna i före detta Sovjet skriver med kyrilliska bokstäver.
[redigera] Litteratur
De egna literära verken är även de få men det finns undantag, då Ahmad Xânis "Mam o Zin" och Sharaf al-Din Bitlisis "Sharafnama" gått till historien som några av världens literära mästerverk.
Den muntliga traditionen och berättarkonsten är viktig. Ofta berättas episka berättelser om legender, strider, hjältedåd och för att inte glömma kärlek, ofta i form utav sång av en bard (dengbezh).
[redigera] Religion
De flesta kurder bekänner sig till den sunnitiska grenen av islam. Betydande minoritetsgrupper bland dem bekänner sig dock till shiitisk islam, kristendom eller yazdanism. Den sistnämnda består i sin tur av jezidism, alevism och yarsanism. Man beräknar att omkring 30-35% av kurderna är yazdanier, varav jeziderna står för 5% av kurderna, yarsanierna 10-15% och aleviterna för 20%.
De flesta kurder idag tycks tro att kurderna innan islams intåg bekände sig till zoroastrism, men detta är en missuppfattning. Zoroastrismen har dock många likheter med, och har blivit starkt påverkad av yazdanismen, eller tvärtom, beroende på osäkra dateringar.
Sammantaget finns det bland kurder ett stort antal olika religioner och tro, men de flesta av dem bekänner sig officiellt som muslimer.
[redigera] Historia
- Huvudartikel: Kurdernas historia
- 800-talet - Kurderna börjar konvertera till islam.
- 1896 - Frivilligt, kurdiskt kavalleri tar del i en massaker på armenier i staden Van.
- 1920 - Freden i Sèvres leder till att Kurdistans gränser definieras.
- 1921 - Den nya staten Iraks territorium överlappar Kurdistans.
- 1923 - Det nya Turkiets territorium överlappar Kurdistans.
- 1922-58 - Kurdiska kungariket
- 1925 - Första kurdiska upproret i Turkiet
- 1946 - Efter de allierades ockupation av Iran under andra världskriget uppstår en kurdisk stat, Mahabadrepubliken, på sovjetockuperat område i Iran och Azerbajdzjan. När Sovjetunionen drar sig tillbaka krossas republiken av Irans regering.
- 1958 - Iraks konstitution erkänner två folkgrupper - araber och kurder.
- 1979 - Islamiska revolutionen i Iran. Kurderna misslyckas med att uppnå självstyrelse. PKK bildas.
- 1984 - PKK börjar utföra väpnade attacker i Turkiet och andra länder.
- 1988 - Gasattacken i Halabja. Iraks krigsmakt använder stridsgas mot civila kurder och dödar över 5000.
- 1991 - Gulfkriget. Ett kurdiskt uppror uppmuntrat av USA slås ner, och två miljoner kurder drivs på flykt från Irak.
- 1991 - Turkiet upphäver förbudet mot kurdiska språket.
- 1994 - Leyla Zana, ledamot i Turkiets parlament, talar på kurdiska i parlamentet och förespråkar kurdiskt självstyre. I samband med detta döms hon till 15 års fängelse.
- 1999 - Abdullah Öcalan arresteras på Greklands ambassad i Nairobi.
- PKK byter namn till KADEK.
- 2003 - USA och dess allierade invaderar Irak.
- 2005 - 12 mars, bryter ett kurdiskt uppror ut. upprorets slås ned med järnhand. Regimen i Syrien delar ut vapen till arabiska stammer som också slåss mot civila kurder. sytematiska övergrepp sker, arabiska milismän i samarbete med syrisk militär rånar kurdiska hus och butiker som ett slags kollektivit bestraffning
- 2005 - De kurdiska partierna PUK och PDK väljer att slå sig samman och bildar regering tillsammans. Folket röstar fram Masoud Barzani som Kurdistans förste president.
[redigera] Situation i olika länder
[redigera] Turkiet
I Turkiet bor enligt kurdisk uppfattning 18 miljoner kurder. Dessa utgör hälften av alla kurder och 25% av Turkiets befolkning. Efter den turkiska revolutionen antog Turkiet en författning som förnekade att det fanns andra inhemska folkgrupper än turkar. Myndigheterna använde inte begreppet "kurder" officiellt förrän på 1990-talet, de talade i stället om "bergsturkar". Turkiet har också haft förbud mot det kurdiska språket.
När den väpnade delen av partiet PKK 1984 började med att kämpa mot statsmakten proklamerade den turkiska regeringen undantagstillstånd för landets sydöstra delar. Kriget pågick fram till 1999 och vilade efter att PKKs ledare Abdullah Öcalan blivit fängslad. År 2004 började kurdiska aktivister på nytt med militära aktioner. Under hela kriget dödades mer än 35 0000 människor, därav mest medlemmar av den kurdiska civilbefolkningen. På grund av Turkiets strävan för att bli medlem i EU förbättrades rättigheterna för landets minoriteter. Hur denna process kommer att påverka kurderna är ännu inte klart.
[redigera] Irak
Mellan 1970 och 1974 hade kurderna i norra Irak ett begränsat självstyre. Efter Kuwaitkriget 1991 proklamerade Förenta nationerna en skyddszon norr om den 36:e breddgraden. Vid det senaste Irakkriget 2003 kämpade kurdiska militära enheter tillsammans med USA och Alliansen. Efter kriget ökade det kurdiska politiska inflytandet i norra Irak och i hela landet.
Vid parlamentsvalet 2005 fick Kurdistans demokratiska patriotiska allians 75 platser och partiets ledare, Jalal Talabani, blev Iraks president.
[redigera] Iran
Skillnaden mellan kurderna i Iran jämfört med situationen i Turkiet och Irak har två förklaringar. Kurderna har gemensamma historiska rötter med perserna och det kurdiska språket är närbesläktat med farsi. Toleransen mot etniska minoriteter har också varit lägre i de unga staterna Turkiet och Irak jämfört med Iran som har en historia på tusentals år.
I de områden i nordvästra Iran som bebos av kurder ligger kurdernas urhem, de östra delarna av Zagrosbergen. Safaviddynastin styrde över dessa områden och Persien från 1502 till 1736. De återkommande krigen mellan Persien och Ryssland gjorde att nationalistiska tankegångar kunde få fäste bland kurderna men också att Teheran tog ett fastare grepp över området genom att söndra och härska. De kurdiska ledarna kämpade sinsemellan om makten. En av dessa var Ismail Aqa (även känd som Simko) som tog makten efter första världskriget. Efter Reza Pahlavis militärkupp 1921 försökte Teheran ta kontroll över området. Det lyckades men märkligt nog utsågs Simko till guvernör. Denne dödades dock när han åter försökte göra uppror 1930.
Shahen förbjöd att kurdiska språket användes officiellt och även andra uttryck för kurdisk nationalism. Den 25 augusti 1941 ockuperades Iran av Sovjetunionen och Storbritannien. På våren 1943 utbröt uppror i norra Iran, ockuperat av Sovjetunionen. Den 16 augusti samma år bildades Komala-i-Zhian-i-Kurd, den Kurdiska ungdomskommittén, i staden Mahabad. Komala stod både för en kurdisk nationalism och progressiva reformer. Komala ombildades till ett politiskt parti, Kurdiska demokratiska partiet i Iran, KDPI, med Qazi Muhammed, som ledare. Med militärt stöd från kurdisk gerilla som flytt Irak utropades den 15 december 1945 Republiken Mahabad med Muhammed som president.
Den kurdiska republiken hade skapats med Sovjetunionens tysta medgivande. Sovjet bytte dock taktik: från att stödja pro-sovjetiska småstater valde man att istället stödja prosovjetiska grupper i Iran. I december 1946 anföll Iran snabbt den oberoende republiken Azerbajdzjan och en vecka senare republiken Mahabad. Den 31 mars 1947 hängdes Muhammed på samma torg där han utropat republikens självständighet.
Därefter höll sig kurderna lugna fram till 1951 när shahen utmanades av vänsterpolitikern Mohammad Mosaddeq. KDPI krävde kurdisk autonomi inom ramen för en konfederation. Efter att Mossadeq störtades 1953 förbjöds alla kurdiska organisationer, inklusive KDPI.
1967 utbröt uppror i iranska Kurdistan. Upproret spred sig inte till landsbygden och shahen kunde lätt slå ned upproret. De kurder som flydde till Irak blev snabbt tillbakaskickade av irakiska kurder vars uppror mot regimen i Bagdad shahen stödde.
Iran skakades av uppror under 1970-talet. Kurderna hade inget till övers för shahen och stödde upproret även om de flesta kurder är sunni medan perserna är shia. Förväntningarna var höga men ayatollah Khomeini gjorde snart klart att kurdisk autonomi var helt oacceptabel - både för att detta stred mot umma, den islamska gemenskapen men också för att den nya regimen var lika nationalistisk som den gamla. På våren 1979 utbröt strider mellan kurder och den iranska militären. Militären hade framgångar till en början men snart spred sig missnöjet bland de värnpliktiga. Kurderna kunde snart kontrollera hela iranska Kurdistan.
När kriget mellan Iran och Irak bröt ut i september 1980 betydde det först att trycket minskade mot iranska Kurdistan. Men på grund av den militära uppladdningen kunde Teheran 1982 inleda en offensiv mot kurderna. 1984 inleddes ännu en offensiv där 15 000 kurdiska peshmerga bara knappt kunde hålla stånd mot den iranska arméns 250 000 soldater. KDPI tvingades ut ur Iran och har sedan dess haft sina baser i norra Irak. Deras militära räder in i Iran har aldrig varit något allvarligt hot.
Politiska partier är inte tillåtna i Iran, allra minst kurdiska partier. Den iranska konstitutionen ger etniska minoritet kulturell autonomi
Till skillnad från de kurdiska partierna i Turkiet och Irak var det länge sedan KDPI stod för någon revolutionär politik utan dess mål är att skapa ett kurdiskt hemland i Iran.
[redigera] Syrien
Det är i Syrien inte tillåtet för kurderna att tala sitt modersmål, kurdiska (av dialekten kurmanji). I de Kurdiska regionerna av Syrien införs under medveten tystnad en arabiseringspolitik mot kurder där kurderna är utan identitetshandlingar och betraktas som flyktingar
[redigera] Armenien
Det finns många kurder även i Armenien. Utöver kurdiska talar många även armeniska såsom kurder i Irak även talar arabiska. I Armenien bor majoriteten av Yezidi kurderna.
[redigera] Europa
Kurdiska institutet i Paris bedriver forskning om kurderna och deras kultur. Kurder är sedan 1980-talet en stor invandrargrupp i bland annat Sverige. Det är framför allt kurder med ursprung i Turkiet som bor i Sverige, men på senare tid har det blivit fler kurder från norra Irak och Iran.
[redigera] Se även
- Kurdiska institutet
Biji kurdistan-kurdiskt betyder leve Kurdistan
