Ladusvala
Wikipedia
| ?Ladusvala | |
|---|---|
 Ladusvala
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Tättingar Passeriformes |
| Familj: | Svalor Hirundinidae |
| Släkte: | Hirundo |
| Art: | Ladusvala |
|
|
|
| §Hirundo rustica Auktor: Linné, 1758 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Ladusvala (Hirundo rustica) är en fågel som tillhör familjen svalor.
Innehåll |
[redigera] Beskrivning och läte
Den känns igen på att stjärtens sidopennor är mycket långa, så att stjärten blir mycket djupt kluven. På hanen är de övre kroppsdelarna och halsens sidor svarta, med blå glans, pannan och strupen mörkt rödbruna, undre delarna vita, med rostbrun anstrykning, ving- och stjärtpennorna svarta, de båda mellersta stjärtpennorna enfärgade, de övriga med en vit fläck i inre fanet. Längden uppgår till 21 cm, vingspannet 32-35 cm. Den väger 20 gram. Honan har mindre brunt på strupen och pannan och kortare sidopennor i stjärten.
[redigera] Utbredning
Arten häckar över stora delar av norra halvklotet som längst söderut kring Hongkong och övervintrar i tropiska regioner på södra halvklotet i Sydamerika, Afrika, Indien, sydostasien och nordvästra Australien.
[redigera] Utbredning i Sverige
Ladusvalan är Sveriges vanligaste svala. Den häckar över hela landet ända upp till Torne lappmark i norr. Den är allmän i södra och mellersta Sverige, men mer sparsam i Norrland. De svenska ladusvalorna övervintrar i mellersta och södra Afrika och de återkommer till Sverige som den tidigaste svalan i slutet av april eller början av maj.
[redigera] Underarter och dess utbredning
- H. r. rustica - Europa, nordafrika och Ryssland till Jenisej i öst.
- H. r. transitiva - Södra Turkiet, Syrien, Libanon, västra Jordanien och Israel.
- H. r. savignii - Nildeltat till Luxor i söder.
- H. r. gutturalis - Asien, från Himalaya i öster till Japan och Korea.
- H. r. tytleri - Centrala Sibirien, Mongoliet, Manchuriet och Kamchatka.
- H. r. erythrogaster - Nordamerika
[redigera] Häckning
Vanligen inuti uthus, ibland också i klippor. Den bygger bon av lerjord som klibbas ihop med saliv. Bona har formen av en öppen, grund skål. Den lägger 4-6 ägg per kull och hinner ofta med två kullar samma år. Båda föräldrarna hjälps åt att mata ungarna.
[redigera] Externa länkar
[redigera] Källor
- Birds of the world - Lars Larsson 2001
Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. (Not)
