Motorvägskuriosa
Wikipedia
 |
Denna artikel bör utökas/omskrivas för att få ett globalt perspektiv. |
| Förbättra gärna texten. Se diskussionssidan för mer information. |
Denna artikel avhandlar kuriosa kring ämnet motorväg
Innehåll |
[redigera] Speciella vägskyltar
1994 sattes det upp speciella vägvisningsskyltar på E6/E20 genom södra Halland. Genom ett lokalt initiativ monterades det upp skyltar av dansk modell, men med svenska färger, både på motorvägen och vissa sidovägar. En stor skillnad var att ortnamnen skrevs med gemener t.ex "Halmstad" inte "HALMSTAD". Eftersom skyltarna följde den danska standarden infördes också på denna sträcka avfartsnummer av dansk typ. Någon uppföljning av det danska skyltsystemet blev det inte i Sverige men avfartsnumrena gjorde succé. Av denna orsak har infördes från och med 2004 avfartsnummer även på de övriga delarna av motorvägen på E6 och samtidigt infördes systemet även på E4. Man har dock valt en symbol av tyskt ursprung istället enligt rekomendationer från EU. Från 2005 fortsatte numreringen av avfarter på fler motorvägar och bland annat E22, E18 och Riksväg 40 fick också detta system.
[redigera] Variabel hastighet
Sedan maj 2005 pågår ett projekt på valda sträckor i Sverige med variabel hastighet. Vid goda väderförhållanden kommer den högsta hastigheten på sträckan mellan Falkenberg (trafikplats Heberg) och länsgränsen mot Skåne (trafikplats Skottorp) att höjas till 120 km/h. Tidigare var det även tänkt att trafikmängden skulle avgöra hastighetsgränsen på den aktuella sträckan, men efter att man fann att trafikmängden aldrig utgjorde något problem lät man enbart väderförhållandena avgöra. Den lägsta hastighetsgränsen vägsträckan kan få är 60 km/h.
På E22, trafikplats Fogdarp i Skåne, har man i en olycksdrabbad T-korsning valt att försöka med variabel hastighet. Denna korsning är alltså inte någon motorvägskorsning utan bara ett annat exempel på var man provar variabel hastighet i Sverige. När ett fordon närmar sig korsningen för att köra in på E22an, känner sensorer i vägbanan av detta och tänder skyltar som anger att hastigheten på E22 är sänkt till 70 km/h på grund av den korsande trafiken. När inga fordon är på väg att köra in på E22, släcks skylten och den ordinare 90-hastighetsgränsen gäller.
I Österrike ska man på försök införa 160 km/h som hastighetsgräns i bra förhållanden, och variabelt lägre i sämre förhållanden, på A10 (motorväg, Österrike).
[redigera] Längsta motorvägen?
Det är oklart vilken som den längsta motorvägen i världen. Det beror bl a på vilka kriterier man använder. Man kan kräva att sträckan har ett och samma vägnummer. I så fall är det nog Interstate 90 i USA (Seattle-Boston), cirka 4900 km, men i USA har man inte klassat vägarna som motorvägar på europeiskt sätt vilket kan utgöra ett visst hinder i dessa sammanhang. Inom Europa är det E15 Calais-Adra, cirka 2270 km, E70 Bordeaux-Belgrad, cirka 2040 km, och E45 Frederikshavn-Cesena, cirka 1920 km, om man räknar europavägar som inte riktigt räknas i många länder i Europa.
Räknar man bara med en oavbruten färd på en motorväg så långt som möjligt inom Europa utan att vägen byter standard till annan vägtyp utan hänsyn till nummer, men utan att åka kringelikrokar, så bör man i sådana fall inleda resan strax norr om Uddevalla. Färden fortsätter då via Göteborg till Malmö och Öresundsbron genom Danmark där man åker via Fyn och Jylland och vidare till Tyskland. Där fortsätter resan via Hamburg och Frankfurt och sedan via Lyon i Frankrike mot Spanien via Barcelona, Murcia, Granada, Malaga, och sedan avsluta i Algeciras. Detta blir 3810 km. År 2010 eller 2011 kommer det att finnas 250 km motorväg norr om Uddevalla ända till Gardermoen, totalt 4060 km. Om sträckan vid Ljungby byggs ut blir det 170 km längre när man kan åka från Gävle istället.
En annan lång väg är Uddevalla-Malmö-Jylland-Hamburg-München-Brennerpasset-Verona-Rom-Messinasundet i Italien, 3230 km. När motorvägen genom Serbien och Bulgarien blir färdigbyggd, blir det möjligt att åka motorväg till Ankara, Turkiet, 4050 km från Gardermoen.
Den längsta nationella motorvägen i Europa är nr 7 i Tyskland, 935 km. Sedan finns nr 3 i Tyskland, 778 km, nr 1 i Italien, 754 km och nr 14 i Italien 744 km. Frankrikes motorvägar är kortare eftersom de är numrerade att gå mellan större städer, inte tvärs igenom landet som nummer 1-9 i Tyskland är tänkta som.
Den längsta motorvägssträckan i Norden med samma nummer är E20, Esbjerg-Malmö-Tollered(Lerum) som är 640 km.
Den längsta motorvägssträckan i Sverige är E4 mellan Toftaholm och Uppsala. Den är cirka 475 kilometer lång. När E4 som sammanhängande motorväg förlängts norrut mot Gävle (den nya vägen som enligt planerna ska stå klar 2007) blir den 110 km längre, dvs 585 km.
[redigera] Kort
Sveriges kortaste självständiga motorvägar är
- Riksväg 28 (Österleden) i Karlskrona cirka 1,5 km.
- Riksväg 30 i Växjö, cirka 3,3 km
- E22 i Norrköping, cirka 3,5 km
Dessutom finns stumpar med förbindelse till andra motorvägar, till exempel
- Riksväg 35 (eg. E4.21) i Linköping, cirka 0,9 km
- Södra in/utfarten i Örebro, cirka 0,8 km.
[redigera] Onödig?
I Växjö finns en kort motorväg som kanske skulle kunna räknas som Sveriges onödigaste motorväg. Det påstås att det fanns planer på ett större motorvägsbygge där, men att pengarna tog slut innan dessa kunde realiseras. Den mest trafikerade vägen i Växjö är den s.k. Norrleden men den är en motortrafikled.
[redigera] Högsta och lägsta motorvägssträckorna räknat i meter över havet
Den högst belägna motorvägssträckan i Sverige räknat i meter över havet är E4 strax norr om Gränna. Där passerar vägen på cirka 280 meter över havet. Rastplatsen Brahehus ligger något längre norrut, 270 m.ö.h. och 180 m över Vättern, med fin utsikt. När nybyggnaden av motorväg öster om Ulricehamn på Riksväg 40 blir klar 2011, kommer detta att bli den högst belägna, runt 290 meter, och högre på framtida sträckor längre österut. Sträckan av riksväg 40 som invigs 2006 når upp till cirka 270 meter.
Den lägst belägna är Tingstadstunneln i Göteborg där E6 passerar runt 15 meter under havet då den går under Göta Älv.
[redigera] Nordlig gräns
Det har funnits ett beslut i riksdagen att motorvägar inte skulle finnas norr om Sundsvall med omnejd. I mitten av 1990-talet byggdes ändå en väg av motorvägsstandard från Piteå till Norrfjärden. Denna var skyltad som motortrafikled fram till våren 2003 då den skyltades om till motorväg. Detta är Sveriges nordligaste motorväg. Det finns ytterligare en motortrafikled ännu längre norrut som har fyra körfält och mittremsa, Luleå-Sunderbyn.
Världens nordligaste motorväg finns i Finland mellan Torneå och Kemi (65°50' latitud).
[redigera] Degradering
E4 mellan Umeå och Stöcksjö var mellan början på 1970-talet och 2000 motorväg. I samband med att E12 fick ny sträckning genom Umeå degraderades sträckan till s.k. Fyrfältsväg då en cirkulationsplats byggdes i anslutning till E12.
Riksväg 50 från Borlänge till Ornäs i riktning mot Falun är en bred fyrfältsväg som byggdes som en motorväg (1960-tal). I samband med att vägrenarna på bron över Dalälven gjordes om till gång- och cykelbanor (tidigt 1990-tal?) degraderades vägen. Sträckan var motorväg tidigare enligt M:s bilatlas från 1971. Hösten 2005 fick också resten av vägen till Falun fyra körfält, men ingenstans är den motorvägsklassad. En mindre väsentlig skillnad mellan Borlänge-Ornäs-sträckan och motorvägar är att den förra har streckade kantlinjer. Mellan Ornäs och Falun finns en trafikplats där påfarterna inte har full motorvägsstandard (accelerationsfält saknas).
Dag Hammarskjöldsleden (Länsväg 158) i Göteborg var motorväg från det den byggdes i slutet på 1960-talet, till slutet på 1990-talet, då den degraderades. Det byggde nog på en princip att undvika stadsmotorvägar, i samband med att Söderleden och Västerleden byggdes om till motorvägar utan att skyltas som det. Senare har Dag Hammarskjöldsleden försetts med en trafikljuskorsning en bit från norra änden. Många vägvisningsskyltar är fortfarande gröna, bara motorvägsmärket är övertäckt.
[redigera] Mest trafikerad
Sveriges mest trafikerade motorväg är Essingeleden i Stockholm. I början av år 2005 körde cirka 150 000 fordon dagligen på leden. Därefter kommer Tingstadstunneln och ned till Olskroksmotet i Göteborg med runt 120 000 bilar dagligen.
[redigera] Boende inom en trafikplats
I åtminstone två fall har det funnits/finns trafikplatser med bostäder inom trafikplatsen. Det ena fallet var trafikplats Djurhagshus utanför Helsingborg där dåvarande E4 och motorvägen E6 möttes fram till trafikplats Kropp invigdes 1978. Det var en kaotisk trafikplats där Sveriges största vägar korsade varandra. Att huset fick stå kvar berodde på att ägaren vägrade att sälja huset till Vägverket när trafikplatsen byggdes på 1950-talet. Trafikplatsen byggdes redan från början som ett provisorium inför byggandet av trafikplats Kropp och trafikplatsen revs efter att trafikplats Kropp färdigställdes.
Det andra fallet är Valnäsmotet på E18/riksväg 45 utanför Segmon. Trafikplatsen, som på flera sätt är okonventionellt utformad och täcker en väldigt stor yta, har en bondgård (!) inne i ett skogsparti mellan avfarten till riksväg 45 söderut och E18 mot Oslo. Förklaringen är att familjen som bor här vägrade att sälja sin gård när Vägverket skulle bygga ut E18 till motorväg i början av 1990-talet så Vägverket gick med på att ändra planerna för att familjen inte skulle störas alltför mycket av den nya vägen. För den som åker riksväg 45 söderut och svänger av vid avfarten i trafikplatsen möts av en korsning där vägen till vänster leder till gården och vägen till höger till en enskild väg. Ursprungligen skulle det varit ett vanligt vägskäl för dem som skulle in till den enskilda vägen.
[redigera] Halv motorväg
E36 mellan Berlin och Legnica är byggd som motorväg redan under 1930-talet. Denna motorväg hann inte bli helt färdig innan andra världskriget inleddes. Motorvägen blev visserligen körbar hela vägen men på vissa delar av denna motorväg blev bara den ena körbanan färdig och körbar. Vissa broar blev inte heller byggda och andra blev också förstörda under kriget. En del av denna motorväg kom sedan att tillhöra DDR efter kriget medan den östligare delen kom att tillhöra Polen. Den del som kom att tillhöra DDR var i stort sätt komplett från början och har efter Tysklands återförenande dessutom renoverats. Den del som kom att tillhöra Polen blev under den tid som Polen tillhörde Östeuropa aldrig iordningställd. Detta berodde på att Polen under denna tid saknade både pengar och resurser till detta. Motorvägen blev därför körbar men vissa delar fick enbart det ena körfältet färdigbyggt. Vissa broar byggdes heller aldrig färdigt och vissa krigsskadade broar reparerades aldrig. Detta innebär att plankorsningar finns på vissa ställen på denna motorväg. Åker man på denna motorväg från Berlin till Legnica så är motorvägen komplett fram till gränsen. Från gränsen och en bit österut är det en bit komplett motorväg. Denna har kvar sin gamla betongbeläggning som är ordentligt nedsliten. Från Olszyna och finns bara det ena körfältet och denna har också kvar sin betongbeläggning. Plankorsningar förekommer också då polackerna inte hade råd att bygga färdigt denna motorväg. De broar som ändå finns är byggda för två körfält. På vissa delar kan man också se broar som är förstörda eller aldrig färdigbyggda. Det är alltså en ruinmotorväg som man åker på. Motorvägen med sitt enda körfält har också kvar sin betongbeläggning. Officiellt är den alltså inte skyltad som motorväg i detta skick men ändå skulle man kunna räkna denna som en sådan eftersom den egentligen är byggd som det. När man kommer till Golnice blir denna återigen en komplett motorväg med två körfält och utan plankorsningar. Denna halva motorväg håller nu på att renoveras och det andra körfältet håller på att byggas. Även de broar som saknas håller på att byggas så att detta blir en helt komplett motorväg.
