Primärfärg
Wikipedia
En primärfärg är en av de färgtoner man utgår från vid färgblandning. Används växlandevis med elementarfärg, det vill säga färgtoner som inte kan skapas av andra färgtoner, men primärfäger är ofta de färgtoner som i praktiken kan framställas, beroende på material och dylikt.
I färgat ljus fungerar rött, grönt och blåviolett som primärfärg. Inom analog television används rött, grönt och blått, medan tryck använder cyan, magenta och gul.
Man använder olika primärfärger vid additiv färgblandning och subtraktiv färgblandning:
- Vid additiv färgblandning, till exempel inom analog television, använder man primärfärgerna rött, grönt och blått (R, G, B). Dagens primärfärger bestämdes från de flouroscerande ämnen som fanns tillgängliga då färg-TV:n infördes på 1950-talet. Men dessa färger minimerar också vitheten hos blandfärgerna. Om man exempelvis blandar G och B får man omnejd vit färg. Man kan av detta förstå att dessa primärfärger inte är identiska med elementarfärgerna, även om de olyckligtvis har fått samma namn.
- Vid subtraktiv färgblandning, till exempel vid tryck, använder man primärfärgerna cyan (grönblå), magenta (blåröd), gröngul och kolsvart (ty. Kohle) (C,M,Y,K). Dessa färger är framtagna för att minimera svartheten hos blandfärgerna, där K minimerar blandfärgens gråhet. CMY är komplementfärger till RGB.
