Rullstensås
Wikipedia
En rullstensås eller grusås är en lång rygg av avrundade stenar, grus och sand som storlekssorterats och avlagrats av isälvar vid inlandsisens smältning.
I landskap som formats av nedisningar är rullstensåsar markanta inslag, och de kan vara uppåt hundratals kilometer långa. Vanligen löper de parallellt med isens avsmältningsriktning, dvs. i huvudsak nord-sydligt. Det finns två grundtyper av rullstensåsar, supraakvatiska rullstensåsar och subakvatiska rullstensåsar, vilket beroende på om isälvstunnlarna mynnar ut i en över- eller undervattensmiljö.
Den senaste istiden började för ca 80 000 år sedan. Då täcktes nästan hela Storbritannien och hela Norden samt delar av det kontinentala Europa av inlandsis. Den flera kilometer höga och mycket tunga isen plöjde över marken och skrapade med sig avlagringar från berggrunden. Stora och små stenar, grus och sand drogs med i isälvar som forsade fram i isälvstunnlar mellan isen och marken. Där slipades och rundades stenarna mot varandra.
Vid inlandsisens kant strömmade dessa älvar ut genom isälvsmynningar och kom ut i det fria. Strömhastigheten minskade och de stora stenarna sjönk genast till botten. Ju längre ut från mynningen vattnet nådde, desto lugnare blev strömmen och allt finare fraktioner kunde avsättas ovanpå och vid sidan av de grövre. Detta leder till att lagren innehåller grövre material ju längre ned man kommer i rullstensåsen.
En rullstensås har ofta varierande bredd och höjd utefter sin sträckning. Det beror på med vilken hastighet iskanten flyttade sig genom isens rörelse och avsmältning, men även på hur stora mängder vatten och material som isälven transporterade vid varje tidpunkt. För cirka 10 000 år sedan smälte inlandsisen och drog sig tillbaka. Kvar finns rullstensåsarna som tydligt visar hur isälvsmynningarna en gång flyttat sig över landet.
