Vadvetjåkka
Wikipedia
Vadvetjåkka är en nationalpark belägen väster om Torne träsk vid riksgränsen i Kiruna kommun i Lappland, Norrbottens län. Nationalparkens areal är 2 630 hektar, fördelat på fjällbjörkskog, glaciär, myr, vatten och kalfjäll.
Vadvetjåkka inrättades som nationalpark 1920. Syftet var att bevara ett högnordiskt fjälllandskap i dess naturliga tillstånd.
Topografin i området domineras av fjällryggen som gett nationalparken dess namn. På ömse sidor om denna fjällrygg finns dalgångar med nord-sydlig sträckning. Nationalparken omfattar fjällryggen, dalarna och det deltaland som ligger nedanför fjällets sydbrant.
Det geografiska läget nära Atlanten påverkar nationalparkens klimat; således är till exempel nederbördsmängderna mycket stora.
Vadvetjåkka är svårtillgänglig. Nationalparken kan nås via en stig från Pålnoviken vid Torneträsk, dit det går reguljära båtturer från Björkliden eller Abisko. Enklast är dock att utgå från riksväg 98 vid Låktajåkkas tåghållplats - därifrån leder en 12 kilometer lång vandringsled fram till nationalparken.
På nyare kartor stavas nationalparkens namn med nordsamisk ortografi - Vátvécohkka.
Abisko | Björnlandet | Blå Jungfrun | Dalby Söderskog | Djurö | Fulufjället | Färnebofjärden | Garphyttan | Gotska Sandön | Hamra | Haparanda skärgård | Muddus | Norra Kvill | Padjelanta | Pieljekaise | Sarek | Skuleskogen | Stenshuvud | Stora Sjöfallet | Store Mosse | Sånfjället | Söderåsen | Tiveden | Tresticklan | Tyresta | Töfsingdalen | Vadvetjåkka | Ängsö
