Jeremia

Kapitel 3

1 Det ??r sagt: Om en man skiljer sig fr??n sin hustru, och hon s?? g??r bort ifr??n honom och bliver en annan mans hustru, icke f??r han d?? ??ter komma tillbaka till henne? Bleve icke d?? det landet ohelgat? Och du, som har bedrivit otukt med s?? m??nga ??lskare, du vill ??nd?? f?? komma tillbaka till mig! s??ger HERREN.
2 Lyft upp dina ??gon till h??jderna och se: var l??t du icke sk??nda dig? Vid v??garna satt du och spejade efter dem, s??som en arab i ??knen, och ohelgade landet genom din otukt och genom din ondska.
3 V??l blevo regnskurarna f??rh??llna, och intet v??rregn f??ll; men du hade en ??ktenskapsbryterskas panna, du ville icke blygas.
4 Och ??nd?? har du nyss ropat till mig: "Min fader!", Min ungdoms v??n ??r du!"
5 "Skulle han kunna beh??lla vrede evinnerligen, skulle han framh??rda s?? f??r alltid?" S?? talar du och g??r dock vad ont ??r, ja, fullbordar det ock.
6 Och HERREN sade till mig i konung Josias tid: Har du sett vad Israel, den avf??lliga kvinnan, har gjort? Hon gick upp p?? alla h??ga berg och bort under alla gr??na tr??d och bedrev d??r otukt.
7 Och jag t??nkte att sedan hon hade gjort allt detta, skulle hon v??nda tillbaka till mig. Men hon v??nde icke tillbaka. Och hennes syster Juda, den trol??sa kvinnan, s??g det.
8 Och jag s??g, att fast??n jag hade skilt mig fr??n Israel, den avf??lliga, och givit henne skiljebrev just f??r hennes ??ktenskapsbrotts skull, s?? skr??mdes dock hennes syster Juda den trol??sa, icke d??rav, utan gick likaledes ??stad och bedrev otukt
9 och ohelgade s?? landet genom sin l??ttf??rdiga otukt, i det hon begick ??ktenskapsbrott med sten och tr??.
10 Ja, oaktat allt detta v??nde hennes syster Juda, den trol??sa, icke tillbaka till mig av fullt hj??rta, utan allenast med skrymteri, s??ger HERREN.
11 Och HERREN sade till mig: Israel, den avf??lliga, har bevisat sig r??ttf??rdigare ??n Juda, den trol??sa.
12 G?? bort och predika s?? norrut och s??g: V??nd om, Israel, du avf??lliga, s??ger HERREN, s?? vill jag icke l??ngre med ogunst se p?? eder; ty jag ??r n??dig, s??ger HERREN, jag beh??ller icke vrede evinnerligen.
13 Allenast m?? du besinna din missg??rning, att du har varit avf??llig fr??n HERREN, din Gud, och lupit hit och dit till fr??mmande gudar under alla gr??na tr??d; ja, I haven icke velat h??ra min r??st, s??ger HERREN.
14 V??nden om, I avf??lliga barn, s??ger HERREN, ty jag ??r eder r??tte herre; s?? vill jag h??mta eder, en fr??n var stad och tv?? fr??n var sl??kt, och f??ra eder till Sion.
15 Och jag vill giva eder herdar efter mitt hj??rta, och de skola f??ra eder i bet med f??rst??nd och insikt.
16 Och det skall ske, att n??r I p?? den tiden f??r??ken eder och bliven fruktsamma i landet, s??ger HERREN, d?? skall man icke mer tala om HERRENS f??rbundsark eller t??nka p?? den; man skall icke komma ih??g den eller sakna den, och man skall icke g??ra n??gon ny s??dan.
17 Utan p?? den tiden skall man kalla Jerusalem "HERRENS tron"; och dit skola f??rsamla sig alla hednafolk, till HERRENS namn i Jerusalem. Och de skola icke mer vandra efter sina onda hj??rtans h??rdhet.
18 P?? den tiden skall Juda hus g?? till Israels hus, och tillsammans skola de komma fr??n nordlandet in i det land som jag gav edra f??der till arvedel.
19 Jag t??nkte: "Vilken plats skall jag ej f??rl??na dig bland barnen, och vilket ljuvligt land skall jag icke giva dig, den allra h??rligaste arvedel bland folken!" Och jag t??nkte: "D?? skolen I kalla mig fader och icke mer vika bort ifr??n mig."
20 Men s??som n??r en hustru ??r trol??s mot sin make, s?? haven I av Israels hus varit trol??sa mot mig, s??ger HERREN.
21 D??rf??r h??ras rop p?? h??jderna, gr??t och b??ner av Israels barn; ty de hava g??tt p?? f??rv??nda v??gar och f??rg??tit HERREN, sin Gud.
22 S?? v??nden nu om, I avf??lliga barn, s?? vill jag hela eder fr??n edert avfall. Ja se, vi komma till dig, ty du ??r HERREN, v??r Gud.
23 Sannerligen, bedr??gligt var v??rt hopp till h??jderna, blott tomt larm g??vo oss bergen. Sannerligen, det ??r hos HERREN, v??r Gud, som fr??lsning finnes f??r Israel.
24 Men sk??ndlighetsguden har f??rt??rt frukten av v??ra f??ders arbete, allt ifr??n v??r ungdom, deras f??r och f??kreatur, deras s??ner och d??ttrar.
25 S?? vilja vi nu ligga h??r i v??r skam, och blygd m?? h??lja oss. Ty mot HERREN, v??r Gud, hava vi syndat, vi och v??ra f??der, ifr??n v??r ungdom ??nda till denna dag; vi hava icke velat h??ra HERRENS, v??r Guds, r??st.