Romabrevet

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16

Kapitel 1

1 Paulus, Jesu Kristi tj??nare, kallad till apostel, avskild till att f??rkunna Guds evangelium,
2 vilket Gud redan f??rut genom sina profeter hade i heliga skrifter utlovat,
3 evangelium om hans Son, vilken s??som m??nniska i k??ttet ??r f??dd av Davids s??d
4 och s??som helig andevarelse ??r med kraft bevisad vara Guds Son, allt ifr??n uppst??ndelsen fr??n de d??da, ja, evangelium om Jesus Kristus, v??r Herre,
5 genom vilken vi hava f??tt n??d och apostla??mbete f??r att, hans namn till ??ra, uppr??tta trons lydnad bland alla hednafolk,
6 bland vilka j??mv??l I ??ren, I som ??ren kallade och Jesu Kristi egna -
7 jag, Paulus, h??lsar alla Guds ??lskade som bo i Rom, dem som ??ro kallade och heliga. N??d vare med eder och frid ifr??n Gud, v??r Fader, och Herren Jesus Kristus.
8 F??rst och fr??mst tackar jag min Gud genom Jesus Kristus f??r eder alla, d??rf??r att man i hela v??rlden talar om eder tro.
9 Ty Gud, som jag i min ande tj??nar s??som f??rkunnare av evangelium om hans Son, han ??r mitt vittne, han vet huru oavl??tligt jag t??nker p?? eder
10 och i mina b??ner alltid beder att jag dock nu omsider m?? f?? ett gynnsamt tillf??lle att komma till eder, om Gud s?? vill.
11 Ty jag l??ngtar efter att se eder, f??r att jag m?? kunna meddela eder n??gon andlig n??deg??va till att styrka eder;
12 jag menar: f??r att jag i eder krets m?? tillsammans med eder f?? h??mta hugnad ur v??r gemensamma tro, eder och min.
13 Jag vill s??ga eder, mina br??der, att jag ofta har haft i sinnet att komma till eder, f??r att ocks?? bland eder f?? sk??rda n??gon frukt, s??som bland ??vriga hednafolk; dock har jag allt hittills blivit hindrad.
14 B??de mot greker och mot andra folk, b??de mot visa och mot ovisa har jag f??rpliktelser.
15 D??rf??r ??r jag villig att f??rkunna evangelium ocks?? f??r eder som bon i Rom.
16 Ty jag blyges icke f??r evangelium; ty det ??r en Guds kraft till fr??lsning f??r var och en som tror, f??rst och fr??mst f??r juden, s?? ock f??r greken.
17 R??ttf??rdighet fr??n Gud uppenbaras n??mligen d??ri, av tro till tro; s?? ??r ock skrivet: "Den r??ttf??rdige skall leva av tro."
18 Ty Guds vrede uppenbarar sig fr??n himmelen ??ver all ogudaktighet och or??ttf??rdighet hos m??nniskor som i or??ttf??rdighet undertrycka sanningen.
19 Vad man kan k??nna om Gud ??r n??mligen uppenbart bland dem; Gud har ju uppenbarat det f??r dem.
20 Ty hans osynliga v??sen, hans eviga makt och gudomsh??rlighet hava ??nda ifr??n v??rldens skapelse varit synliga, i det att de kunna f??rst??s genom hans verk. S?? ??ro de d?? utan urs??kt.
21 Ty fast??n de hade l??rt k??nna Gud, prisade och tackade de honom dock icke s??som Gud, utan f??rf??llo till f??f??ngliga tankar; och s?? blevo deras of??rst??ndiga hj??rtan f??rm??rkade.
22 N??r de ber??mde sig av att vara visa, blevo de d??rar
23 och bytte bort den of??rg??nglige Gudens h??rlighet mot bel??ten, som voro avbilder av f??rg??ngliga m??nniskor, ja ock av f??glar och fyrfotadjur och kr??lande djur.
24 D??rf??r prisgav Gud dem i deras hj??rtans beg??relser ??t orenhet, s?? att de med varandra sk??ndade sina kroppar.
25 De hade ju bytt bort Guds sanning mot l??gn och tagit sig f??r att dyrka och tj??na det skapade framf??r Skaparen, honom som ??r h??gtlovad i evighet, amen.
26 F??rdenskull gav Gud dem till pris ??t skamliga lustar: deras kvinnor utbytte det naturliga umg??nget mot ett onaturligt;
27 sammalunda ??verg??vo ock m??nnen det naturliga umg??nget med kvinnan och uppt??ndes i lusta till varandra och bedrevo styggelse, man med man. S?? fingo de p?? sig sj??lva uppb??ra sin villas tillb??rliga l??n.
28 Och eftersom de icke hade aktat det n??got v??rt att taga vara p?? sin kunskap om Gud, gav Gud dem till pris ??t ett ov??rdigt sinnelag, till att bedriva otillb??rliga ting.
29 S?? hava de blivit uppfyllda av allt slags or??ttf??rdighet, ondska, girighet, elakhet; de ??ro fulla av avund, mordlust, tr??tlystnad, svek, vr??ngsinthet;
30 de ??ro ??rontasslare, f??rtalare, styggelser f??r Gud, v??ldsverkare, ??vermodiga, stortaliga, illfundiga, olydiga mot sina f??r??ldrar,
31 of??rst??ndiga, trol??sa, utan k??rlek till sina egna, utan barmh??rtighet mot andra.
32 Och fast??n de v??l veta vad Gud har stadgat s??som r??tt, att n??mligen de som handla s?? f??rtj??na d??den, ??r det dem icke nog att sj??lva s?? g??ra, de giva ock sitt bifall ??t andra som handla likas??.