Romabrevet

Kapitel 11

1 S?? fr??gar jag nu: Har d?? Gud f??rskjutit sitt folk? Bort det! Jag ??r ju sj??lv en israelit, av Abrahams s??d och av Benjamins stam.
2 Gud har icke f??rskjutit sitt folk, som redan f??rut hade blivit k??nt av honom. Eller veten I icke vad skriften s??ger, d??r den talar om Elias, huru denne inf??r Gud tr??der upp mot Israel med dessa ord:
3 "Herre, de hava dr??pt dina profeter och rivit ned dina altaren; jag allena ??r kvar, och de st?? efter mitt liv"?
4 Och vad f??r han d?? f??r svar av Gud? "Jag har l??tit bliva kvar ??t mig sju tusen m??n, som icke hava b??jt kn?? f??r Baal."
5 Likas?? finnes ock, i den tid som nu ??r, en kvarleva, i kraft av en utkorelse som har skett av n??d.
6 Men har den skett av n??d, s?? har den icke skett p?? grund av g??rningar; annars vore n??d icke mer n??d.
7 Huru ??r det allts??? Vad Israel st??r efter, det har det icke f??tt; allenast de utvalda hava f??tt det, medan de andra hava blivit f??rstockade.
8 S?? ??r ju skrivet: "Gud har givit dem en s??mnaktighetens ande, ??gon som de icke kunna se med och ??ron som de icke kunna h??ra med; s?? ??r det ??nnu i dag."
9 Och David s??ger: "M?? deras bord bliva dem till en snara, s?? att de bliva f??ngade; m?? det bliva dem till ett giller, s?? att de f?? sin vederg??llning.
10 M?? deras ??gon f??rm??rkas, s?? att de icke se; b??j deras rygg alltid."
11 S?? fr??gar jag nu: Var det d?? f??r att de skulle komma p?? fall som de stapplade? Bort det! Men genom deras fall har fr??lsningen kommit till hedningarna, f??r att de sj??lva skola "uppv??ckas till avund".
12 Och har nu redan deras fall varit till rikedom f??r v??rlden, och har deras f??talighet varit till rikedom f??r hedningarna, huru mycket mer skall icke deras fulltalighet s?? bliva!
13 Men till eder, I som ??ren av hednisk b??rd, s??ger jag: Eftersom jag nu ??r en hedningarnas apostel, h??ller jag mitt ??mbete h??gt -
14 om jag till ??ventyrs s?? skulle kunna "uppv??cka avund" hos dem som ??ro mitt k??tt och blod och fr??lsa n??gra bland dem.
15 Ty om redan deras f??rkastelse hade med sig v??rldens f??rsoning, vad skall d?? deras upptagande hava med sig, om icke liv fr??n de d??da?
16 Om f??rstlingsbr??det ??r heligt, s?? ??r ock hela degen helig; och om roten ??r helig, s?? ??ro ock grenarna heliga.
17 Men om nu n??gra av grenarna hava brutits bort, och du, som ??r av ett vilt olivtr??d, har blivit inympad bland grenarna och med dem har f??tt delaktighet i det ??kta olivtr??dets saftrika rot,
18 s?? m?? du icke d??rf??r f??rh??va dig ??ver grenarna. Nej, om du skulle vilja f??rh??va dig, s?? besinna att det icke ??r du som b??r roten, utan att roten b??r dig.
19 Nu s??ger du kanh??nda: "Det var f??r att jag skulle bliva inympad som en del grenar br??tos bort."
20 Visserligen. F??r sin otros skull blevo de bortbrutna, och du f??r vara kvar genom din tro. Hav d?? inga h??gmodiga tankar, utan lev i fruktan.
21 Ty har Gud icke skonat de naturliga grenarna, s?? skall han icke heller skona dig.
22 Se allts?? h??r Guds godhet och str??nghet: Guds str??nghet mot dem som f??llo och hans godhet mot dig, om du n??mligen h??ller dig fast vid hans godhet; annars bliver ocks?? du borthuggen.
23 Men j??mv??l de andra skola bliva inympade, om de icke h??lla fast vid sin otro; Gud ??r ju m??ktig att ??ter inympa dem.
24 Ty om du har blivit borthuggen fr??n ditt av naturen vilda olivtr??d och mot naturen inympats i ett ??delt olivtr??d, huru mycket snarare skola d?? icke dessa kunna inympas i sitt eget ??kta olivtr??d, det som de efter naturen tillh??ra!
25 Ty f??r att I, mina br??der, icke skolen h??lla eder sj??lva f??r kloka, vill jag yppa f??r eder denna hemlighet: F??rstockelse har drabbat en del av Israel och skall fortfara intill dess hedningarna i fulltalig skara hava kommit in;
26 och s?? skall hela Israel bliva fr??lst, s??som det ??r skrivet: "Fr??n Sion skall f??rlossaren komma, han skall skaffa bort all ogudaktighet fr??n Jakob.
27 Och n??r jag borttager deras synder, d?? skall detta vara det f??rbund, som jag g??r med dem."
28 Se vi nu p?? evangelium, s?? ??ro de hans ov??nner, f??r eder skull; men se vi p?? utkorelsen, s?? ??ro de hans ??lskade, f??r f??dernas skull.
29 Ty sina n??deg??vor och sin kallelse kan Gud icke ??ngra.
30 S??som I f??rut voren oh??rsamma mot Gud, men nu genom dessas oh??rsamhet haven f??tt barmh??rtighet,
31 s?? hava nu ock dessa varit oh??rsamma, f??r att de, genom den barmh??rtighet som har vederfarits eder, ocks?? sj??lva skola f?? barmh??rtighet.
32 Ty Gud har givit dem alla till pris ??t oh??rsamhet, f??r att sedan f??rbarma sig ??ver dem alla.
33 O, vilket djup av rikedom och vishet och kunskap hos Gud! Huru outgrundliga ??ro icke hans domar, och huru outrannsakliga hans v??gar!
34 Ty "vem har l??rt k??nna Herrens sinne, eller vem har varit hans r??dgivare?
35 Eller vem har f??rst givit honom n??got, som han allts?? b??r betala igen?"
36 Av honom och genom honom och till honom ??r ju allting. Honom tillh??r ??ran i evighet, amen.