1928

Wikipedia

1928
År: 1925 - 1926 - 1927 1928 1929 - 1930 - 1931
Decennium: 1900-talet - 1910-talet 1920-talet 1930-talet - 1940-talet
Sekel: 1800-talet - 1900-talet - 2000-talet
Världen
Humaniora och kultur: Film - Konst - Litteratur Musik - Radio - Serier - Teater
Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi - Krig - Politik Sport - Utbildning
Teknik och naturvetenskap: Astronomi och vetenskap Meteorologi - Teknik
Svenskspråkiga länder
Sverige 1928
Epok: Mellankrigstiden 1918-1939	Regent: Gustaf V kung 1907-1950
Ärkebiskop: N. Söderblom 1914-1931	Statsminister: C. G. Ekman 1926-1928 Arvid Lindman 1928-1930
Finland 1928
Epok: Mellankrigstiden 1917-1941	Regent: L. K. Relander president 1925-1931
Ärkebiskop: Gustaf Johansson 1899-1930	Statsminister: Juho Sunila 1927-1928 Oskari Mantere 1928-1929

Innehåll 1 Händelser 2 Födda 3 Avlidna 4 Nobelpris

[redigera] Händelser

• 2 januari - Arbetsgivarna lockoutar 17.000 arbetare inom den svenska pappersmassaindustrin. Konflikten utvidgas senare med 13.000 arbetare vid pappersbruken.
• 10 januari - Leon Trotskij utvisas från Sovjetunionen.
• 13 januari - Konserthuset i Göteborg, en byggnad helt i trä från 1904, brinner ned.
• 18 januari - I ett riksdagstal lanserar Per Albin Hansson begreppet "Folkhemmet".
• Januari - En konflikt som leder till strejk utbryter inom den svenska gruvindustrin.
• 11 februari - En vinterolympiad inleds i S:t Moritz.
• 20 februari - Telefonlinjen mellan Sverige och USA öppnas officiellt.
• 15 mars - Artur Lundkvist debuterar med diktsamlingen Glöd.
• 17 mars - Tusentals åskådare ser Svenska Amerika Liniens nya paradskepp Kungsholm sjösättas i Hamburg.
• 23 mars - Det avslöjas att de svenska gruvarbetarna har fått ekonomiskt stöd från Sovjetunionens gruvarbetarfederation i sin konflikt. LO tar avstånd.
• 31 mars - Stockholms stadsbibliotek invigs.
• 8 april - En uppgörelse träffas i konflikten på pappers- och sågverksområdet i Sverige.
• 14 april - En ärvdabalk antas av den svenska riksdagen.
• 25 maj - Den svenska riksdagen antar regeringens förslag om bindande kollektivavtal och arbetsdomstol, trots fackliga protester och socialdemokratiskt motstånd. LO och SAP uppmanar till tre timmars strejk i protest mot den nya arbetslagstiftningen.
• 8 juni - Sveriges försvarsminister Per Albin Hansson väljs formellt till partiordförande för Socialdemokraterna.
• 1 juli - En ny invandringslag träder i kraft i Sverige. Kontrollen av invandringen skärps för att skydda arbetsmarknaden, öka säkerheten och bevara "folkstammens renhet".
• 28 juli - En sommarolympiad inleds i Amsterdam.
• 4 augusti - Bilmärket DeSoto introduceras.
• 8 augusti - En uppgörelse träffas i den svenska gruvkonflikten, som har pågått sedan januari.
• Augusti - Jussi Björling provsjunger för att försöka komma in vid Stockholmsoperan. Operachefen John Forsell anmärker: "Märkvärdigt bra, fenomen. 17 år. Bör anammas o skötas! Bör kunna bli ngt".
• 14 september - Spaniens kung Alfonso XIII kommer på statsbesök till Stockholm.
• 15 september - Alexander Fleming upptäcker penicillinet.
• 21 september - I det så kallade "Kosackvalet" (svenskt andrakammarval) går högern fram och socialdemokraterna tillbaka. Inför valet har Högerns Ungdomsförbund (SNU) kombinerat propaganda mot SAP med kommunisthets och traditionell rysskräck. I en affischkampanj har man hävdat att en röst på SAP är en röst för "Moskva" och att SAP vill införa kommunistiskt skräckvälde med härjande kosacker.
• 2 oktober - Carl Gustaf Ekman avgår som svensk statsminister och efterträds av högerns Arvid Lindman.
• 6 oktober - Hjalmar Söderbergs roman Jesus Barabbas utkommer och vållar upprörd debatt.
• 28 november - Kemal Atatürk inför det latinska alfabetet för att skriva turkiska i Turkiet.
• 18 november - Den första tecknade ljudfilmen, Walt Disneys Musse Pigg som Ångbåtskalle, har premiär. Filmen hade gått upp på biograferna redan i juli samma år, men då som stumfilm.
• 30 november - Den första arbetsfredskonferensen hålls i Stockholm.
• Den svenska Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap tillsätts.
• Den socialdemokratiska partikongressen uttalar sig mot minoritetsparlamentarism och C.G. Ekmans vågmästarpolitik.
• Den svenska Arbetsdomstolen (AD) bildas och arbetsmarknadens parter får del i den. AD är specialdomstol för arbetsmarknadskonflikter.
• Volvos första buss och lastbil rullar ut från fabriken.
• Stockholms stadsbibliotek i funkisstil, ritat av Gunnar Asplund, invigs.

[redigera] Födda

• 5 januari - Zulfikar Ali Bhutto, pakistansk politiker, president 1971-1973, premiärminister 1973-1977.
• 14 januari - Lars Forssell, svensk författare.
• 18 januari - T.N. Chaturvedi, indisk politiker.
• 23 januari - Lennart Lundh, svensk skådespelare.
• 24 januari - Michel Serrault, fransk skådespelare.
• 25 januari - Eduard Sjevardnadze, sovjetisk och georgisk politiker.
• 5 februari - Tage Danielsson, svensk komiker, författare, regissör och skådespelare.
• 16 februari - Olle Teimert, svensk skådespelare.
• 18 februari - Eeva Kilpi, finländsk författare och poet.
• 20 februari - Stellan Skantz, svensk skådespelare och inpicient.
• 23 februari - Vasili Lazarev, rysk kosmonaut.
• 26 februari - Anatoli Filiptjenko, rysk kosmonaut.
• 27 februari
  • Alfred Hrdlicka, skulptör och grafisk konstnär.
  • Ariel Sharon, israelisk politiker.
• 28 februari - Frank Gehry, amerikansk arkitekt.
• 6 mars - Gabriel García Márquez, colombiansk författare, nobelpristagare.
• 12 mars - Edward Albee, teaterförfattare.
• 14 mars - Frank Borman, amerikansk astronaut.
• 19 mars - Hans Küng, schweizisk romersk-katolsk teolog.
• 25 mars - Jim Lovell, amerikansk astronaut.
• 26 mars - Åke Hylén, svensk skådespelare och stillbildsfotograf.
• 29 mars - Vincent Gigante, amerikansk maffialedare.
• 2 april - Serge Gainsbourg, fransk sångare.
• 3 april
  • Don Gibson, amerikansk countryartist.
  • Kerstin Meyer, svensk operasångare.
• 4 april - Jimmy Logan, skotsk-brittisk skådespelare.
• 5 april - Lars-Erik Liedholm, svensk skådespelare, regissör, regiassistent och manusförfattare.
• 6 april - James Watson, amerikansk forskare, nobelpristagare i medicin.
• 7 april - Per Appelberg, svensk skådespelare.
• 9 april - Tom Lehrer, amerikansk matematiker och satirisk sångskrivare.
• 14 april - Egil Monn-Iversen, norsk kompositör och filmproducent.
• 16 april - Nils Elvander, svensk professor i nationalekonomi och statsvetenskap.
• 17 april - Sture Hovstadius, svensk skådespelare.
• 18 april - Ferenc Göndör, ungersk författare, ingenjör och folkbildare.
• 19 april
  • Alexis Korner, brittisk bluesmusiker.
  • Tuanku Azlan Muhibuddin Shah, sultan av Perak.
• 23 april - Shirley Temple, amerikansk skådespelare och diplomat.
• 29 april - Svenerik Perzon, svensk skådespelare.
• 4 maj
  • Maynard Ferguson, amerikansk jazztrumpetare.
  • Lars Gullin, svensk jazzmusiker.
  • Hosni Mubarak, egyptisk president.
  • Betsy Rawls, amerikansk golfspelare.
• 8 maj - Hans Sackemark, svensk skådespelare och producent.
• 9 maj
  • Colin Chapman, Lotus grundare.
  • Pancho Gonzales, amerikansk tennisspelare.
• 12 maj - Burt Bacharach, amerikansk kompositör av framförallt populärmusik och filmmusik.
• 13 maj - Enrique Bolaños, president i Nicaragua.
• 17 maj - Idi Amin, ugandisk diktator 1971–1979.
• 26 maj - Jack Kevorkian, amerikansk läkare, anhängare av dödshjälp.
• 30 maj - Agnes Varda, fransk regissör.
• 31 maj
  • Maj Larsson, svensk sångare, skådespelare och talpedagog.
  • Siv Larsson, svensk sångare och skådespelare.
• 1 juni - Georgi Dobrovolsky, rysk kosmonaut.
• 3 juni - Donald Judd, amerikansk konstnär inom minimalismen.
• 4 juni - Ruth Westheimer, amerikansk sexrådgivare, känd som Dr. Ruth.
• 10 juni - Bengt Bedrup, svensk journalist och TV-personlighet.
• 11 juni
  • Verner Edberg, svensk skådespelare.
  • Fabiola av Belgien, drottning av Belgien.
• 14 juni - Che Guevara, argentinsk revolutionär och läkare.
• 16 juni - Sten Mattsson, svensk vuxenskådespelare.
• 20 juni - Jean-Marie Le Pen, fransk nationalistpolitiker.
• 24 juni - Kaj Hjelm, svensk barnskådespelare.
• 25 juni - Peyo, belgisk serietecknare.
• 28 juni
  • John Stewart Bell, irländsk fysiker.
  • Hans Blix, svensk politiker, diplomat och jurist.
• 1 juli - Birgitta Ulfsson, finlandssvensk skådespelare.
• 4 juli
  • Marie Isedal, svensk skådespelare.
  • Alfredo di Stefano, argentinsk fotbollsspelare.
• 17 juli - Eino Hanski, rysk-svensk författare, dramatiker och konstnär.
• 18 juli - Stig Grybe, svensk skådespelare och komiker.
• 22 juli - Åke Lindström, svensk skådespelare och regissör.
• 26 juli - Stanley Kubrick, amerikansk filmregissör.
• 3 augusti - Henning Moritzen, dansk skådespelare och regissör.
• 6 augusti - Andy Warhol, amerikansk bildkonstnär.
• 19 augusti - Lars Lönndahl, svensk sångare och skådespelare.
• 22 augusti - Karlheinz Stockhausen, tysk kompositör.
• 27 augusti - Gatsha Buthelezi, sydafrikansk politiker.
• 31 augusti
  • James Coburn, amerikansk skådespelare.
  • Jaime Sin, filippinsk romersk-katolsk ärkebiskop av Manila 1974-2003, kardinal från 1976.
• 15 september - Julian "Cannonball" Adderley, amerikansk jazzsaxofonist (altsax).
• 19 september - Kåre Santesson, svensk skådespelare, producent och regissör.
• 22 september - Halvar Björk, svensk skådespelare.
• 28 september - Tuli Kupferberg, amerikansk poet och musiker, medlem i The Fugs.
• 3 oktober - Kåre Willoch, norsk statsminister 1981-1986.
• 6 oktober - Olle Granberg, svensk skådespelare och programledare i radio.
• 17 oktober - Ali Kafi, före detta president i Algeriet.
• 3 november - Osamu Tezuka, japansk animatör.
• 10 november - Beppe Wolgers, svensk författare, poet, översättare, entertainer.
• 30 november - Karin Söder, svensk politiker (centerpartist), bland annat utrikesminister 1976-1978 och partiledare 1986-1987.
• 5 december - Doreen Denning, svensk skådespelare och dubbningsregissör.
• 6 december - Gunnar Hellström, svensk skådespelare och regissör.
• 8 december - Cleo Jensen, dansk sångare och skådespelare.
• 9 december - Dick Van Patten, amerikansk skådespelare.
• 12 december
  • Helen Frankenthaler, amerikansk målare.
  • Ernst-Hugo Järegård, svensk skådespelare.
• 15 december - Friedensreich Hundertwasser, österrikisk målare, grafiker och arkitekt.
• 16 december - Philip K Dick, amerikansk science fiction-författare.
• 25 december - Rolf Björling, svensk operasångare (tenor).
• 27 december - Ove Tjernberg, svensk skådespelare.
• 28 december - Öyvind Fahlström, svensk konstnär.
• 31 december - Sture Allén, svensk språkforskare, ledamot av Svenska Akademien 1980.
• Belaid Abdessalam, före detta regeringschef i Algeriet.
• Fumihiko Maki, japansk arkitekt.
• Anahita Ratebzad, kvinnlig afghansk politiker, satt med i Politbyrån under kommunisttiden.
• Robert Sheckley, engelskspråkig sci-fi-författare.

[redigera] Avlidna

• 3 januari - Ejnar Smith, svensk författare och manusförfattare.
• 29 januari - Douglas Haig, brittisk fältmarskalk i första världskriget.
• 4 februari - Hendrik Lorentz, nederländsk matematiker och fysiker, nobelpristagare i fysik 1902.
• 15 februari - Herbert Henry Asquith, brittisk premiärminister 1908–1916.
• 1 april - Nils Aréhn, svensk skådespelare.
• 20 maj - Karl Husberg, svensk ämbetsman och politiker.
• 15 juni - Nils Personne, svensk teaterregissör och skådespelare.
• 18 juni - Roald Amundsen, norsk polarforskare.
• 27 juni - Robert B. Mantell, skotsk-amerikansk skådespelare.
• Juni - Otto Nordenskjöld, svensk upptäcktsresande.
• 10 augusti - Hjalmar Selander, svensk skådespelare, regissör och teaterdirektör.
• 12 augusti - Leoš Janaček, tjeckisk tonsättare.
• 24 september - Carl Wilhelmson, svensk konstnär.
• 18 november - Mauritz Stiller, svensk filmregissör.
• 14 december - Theodore Roberts, amerikansk skådespelare.
• Anita Berben, tysk nakendansös.

[redigera] Nobelpris

• Fysik - Owen Willans Richardson, Storbritannien
• Kemi - Adolf Windaus, Tyskland
• Medicin - Charles Nicolle, Frankrike
• Litteratur - Sigrid Undset, Norge
• Fred - Inget pris utdelades