Belgiska Kongo
Wikipedia
 |
|
| Kontinent | Afrika |
| Statsskick | Republik sedan 1960, Belgisk koloni år 1908-år 1960 |
| Officiellt språk | franska |
| Folkspråk | Främst Lingala (talas i huvudstaden), Suaheli, Kikongo och Tshiluba. Sammanlagt 200 språk, indelade i 25 språkgrupper |
| Huvudstad | Léopoldville, numera Kinshasa |
| Siste regent | Baudouin I |
| Area - Total - % vatten |
2.345.000 km² 3,3 |
| Folkmängd - Total (1958) - Folktäthet |
13 500 000 5,8/km² |
| Självständighet - Deklarerad - Erkänd |
30 juni 1960 30 juni 1960 |
| Valuta | 1 Bel. franc = 100 centimes |
| Tidszon | CET (GMT +1) |
| Nationalsång | |
| Nationaldag | 30 juni sedan självständigheten |
Belgiska Kongo var en belgisk koloni i Centralafrika under åren 1908-1960. Den belgiska staten övertog kolonin från kung Leopold II av Belgien, som hade ägt den personligen under åren 1885-1908 under namnet Fristaten Kongo eller Kongostaten. Efter självständigheten 30 juni 1960 fick området namnet Kongo. Det koloniala namnet på nuvarande Demokratiska republiken Kongo, Kongo-Kinshasa, som under en stor del av Mobutueran (år 1971-år 1997) hette Zaïre. Den mineralrika provinsen Katanga administrerades under kolonialtiden till stor del av gruvföretaget Union Minière du Haut Katanga. Flaggan tillkom under Fristaten Kongos tid, men höll sig så gott som helt oförändrad ända till självständigheten.
Innehåll |
[redigera] Allmänt
Landet omfattade större delen av kongobäckenet med en yta på 2 345 000 kvkm, och 53,8 miljoner invånare (2002) med 3,1% i befolkningstillväxt. Befolkningssiffran kan jämföras med de 13,5 miljonerna år 1958, cirka 16 miljoner människor som bodde i landet mot slutet av 1960-talet, 24 miljoner år 1980 och 42 miljoner år 1995. Största folkgrupper: Luba (18%), Mongo (17%), Kongo (15%), Asande (10%).
I landet talas upp till omkring 200 språk, uppdelade i 25 språkgrupper. Officiella (huvud-) språk är franska samt Lingala (talas i huvudstaden), Suaheli, Kikongo und Tshiluba. Läskunnigheten i Kongo ligger f.n. på c:a 77%. Ungefär halva befolkningen tillhör den romersk-katolska kyrkan, medan 20% är protestanter, 10% muslimer och 10% tillhör inhemska stamreligioner.
[redigera] Årtal i Kongos prekoloniala och koloniala historia
- år 1482 Diego Cão, portugisisk sjöfarare upptäcker Kongoflodens utlopp och grundar en koloni där.
- år 1874-78 John Rowland (också känd som sir Henry Morton Stanley) genomför upptäcksresor i landet.
- år 1876 Léopold II av Belgien anordnar en internationell geografisk konferens med syftet att "öppna Afrika för civilisationen".
- år 1878 Överenskommelse mellan britterna och kung Léopold II angående Kongo.
- år 1884 Kongokonferensen: De europeiska stormakterna delar upp Afrika mellan sig.
- år 1890-94 Exploateringen av naturtillgångarna är i full gång. Kautschukutvinningen ökar fyrfalt.
- år 1901 Léopold II tillerkänner Belgien rätten att annektera Kongo från honom.
- år 1906 Skandal i Belgien sedan en parlamentarisk utredning anklagat kungen för att ha misskött Kongo. Det visar sig senare att kungens rovdrift på naturtillgångarna, främst naturgummi och elfenben i Kongo halverat landets befolkning, diamanter hade ännu inte upptäckts i Kongo.
- år 1908 Kongo annekteras av belgiska staten.
- år 1954 Belgarna öppnar det första universitetet i Kongo, lokaliserat till staden Lavanium
- år 1959 Belgiske kungen samtycker till självständighet för Kongo.
- år 1960 Rundabordssamtal mellan Belgien och inhemska politiska ledare i Kongo.
[redigera] Provinsernas historia (-1960)
Östprovinsen
- 3 nov 1913 Östprovinsen skapas
Equateur
- 20 aug 1917 Equateur skapas
Kasai
- 1 okt 1933 Kasaiprovinsen skapas
Kasai-Sud
- 14 jun 1960 Luba-Kasaifolket förklarar sig självständigt under namnet Den federala staten Kasai-Sud
- 30 dec 1961 Provinsen återerövrad efter självständigheten av centralregeringen
President
- 9 aug 1960 - 12 apr 1961 Albert Kalonji (befann sig i exil i Katanga 25 aug-29aug 1960)
Kejsare
- 12 apr 1961 - 14 jul 1961 Albert I Kalonji (s.a.)
Anm: 12 april 1961 kallade klanen Kalonji samman stamäldste och förklarade Albert Kalonjis far för Mulopwe, traditionell Lubakejsare. Fadern abdikerade sedan till förmån för Albert. Denne greps 30 december 1961, men flydde och satte upp en regering som slogs ner i september-oktober 1962
Kivu
- 1 okt 1933 Provinsen Kivu skapas
Léopoldville
- 1 okt 1933 Léopoldvilleprovinsen skapas
[redigera] Katanga
- 15 apr 1891 Företaget Compagnie du Katanga utses av Léopold II att förvalta Katanga
- 19 jun 1900 Förvaltningen av Katanga överlåts till Comité Spécial du Katanga
- 1 sep 1910 Katanga integreras i Belgiska Kongo, men åtnjuter viss autonomi
- 1 okt 1933 Autonomin dras in
- 1 jul 1960 Kongo blir självständigt från Belgien
- 11 jul 1960 Katanga utropar sin självständighet från Kongo
- nov 1961 Norra Katanga erövras av centralregeringen, som gör detta territorium till provinsen Nordkatanga
- 21 jan 1963 Övriga delar av Katanga har erövrats av centralregeringen, och dessa territorier görs till provinserna Lualaba och Katanga-Ouest
- 28 dec 1966 Katanga återförenas i en provins, under åren 1971-1997 under namnet Shaba
Direktör för Compagnie du Katanga
- apr 1891 - 19 jun 1900 Albert Jean-Baptiste Thys
Ordförande i Comité Spécial du Katanga
- jun 1900 - 1929 Hubert Droogmans
Guvernörer i Katanga för Comité Spécial du Katanga
- 1900 - 14 jan 1903 Auguste Weyns
- 14 jan 1903 - 1906 Léon Tonneau
- 26 jul 1906 - 1908 Émile Wangermée
- 1908 - sep 1909 Léon Tonneau
- 1909 - 1 sep 1910 Émile Wangermée
Guvernörer efter indragandet av autonomin
- 1 sep 1910 - 21 mar 1917 Emile Wangermée
- 22 mar 1917 - 2 sep 1920 Charles Henry Marie Ernest Tombeur
- 1921 - 23 dec 1923 Martin Joseph Marie René Rutten
- dec 1923 - 21 jan 1928 Léon Guilain Bureau
- 5 maj 1928 - sep 1931 Gaston René Heenen
- sep 1931 - jan 1932 Henri Postiaux
- jan 1932 - 23 sep 1933 Gaston René Heenen
President i det självständiga Katanga
- 16 jun 1960 - 12 jan 1963 Moise Tshombe (1919-1969)
Tjänsteförrättande presidenter under Tshombes fångenskap
- 26 apr 1961 - 22 jun 1961 Godefroid Munongo
- Jean Baptiste Kibwe
- Joseph Kiwele
Katanga-Ouest
- 8 jul 1963 Efter bildandet av Katanga-Nord och Lualaba bildar övriga delar av Katanga provinserna Katanga-Ouest och Katanga-Sud
- 24 apr 1966 Förenas med Lualaba och bildar Katanga-Sud
Lualaba
- 30 jun 1963 Provinsen Lualaba separeras från Katanga
- 24 apr 1966 Förenas med Katanga-Ouest till Katanga-Sud
Katanga-Nord
- 22 okt 1960 Luba-Katangafolket gör uppror mot staten Katanga, och utropar provinsen Katanga-Nord
- 31 mar 1961 Katanga återerövrar norra Katanga
- nov 1961 Centralregeringen återerövrar norra Katanga från Katangas regering
- 11 jul 1962 Luba-Katanga utropar åter provinsen Katanga-Nord
- 5 nov 1966 Förvaltningen i området tas över av centralregeringen
- 28 dec 1966 Del av den återförenade provinsen Katanga
Katanga-Sud
- 22 apr 1966 Östra Katanga och Lualaba förenas till provinsen Katanga-Sud
- 5 nov 1966 Förvaltningen övertas av centralregeringen
- 28 dec 1966 Del av den återförenade provinsen Katanga
[redigera] UMHK
Union Minière du Haut Katanga, de facto-härskare över Katanga
Företagets webbsida: http://www.umicore.com
- 28 okt 1906 Union Minière du Haut Katanga bildas, och får av Fristaten Kongo ansvaret för att exploatera mineraltillgångarna i provinsen
- 31 dec 1966 All verksamhet stoppas och alla företagets tillgångar konfiskeras av den kongolesiska centralregeringen
Union Minière du Haut Katanga, styrelseordföranden (Bryssel)
- 1906 - 1913 Ferdinand, baron Baeyens
- 1913 - 1932 Jean Jadot
- 1932 - 1939 Félicien Cattier
- 1939 - 1944 Alexandre Galopin
- 1944 Félicien Cattier
- 1944 - 1947 Firmin Van Bree
- 1947 - 1955 Gaston Blaise
- 1955 - 1963 Paul Gillet
- 1963 - 1965 Edgar Van Der Straeten
- 1966 Louis Wallef
Union Minière du Haut Katanga, platscheferna i Katanga
- 1910 - 1912 Eugène Halewijck
- 1913 - 1917 Preston H. Horner
- 1918 - 1919 Edgar Sengier
- 1920 - 1922 Jules Cousin
- 1923 - 1927 Léon Rasson
- 1927 - 1929 Joseph De Mulder
- 1931 Henry Barzin
- 1932 Gaston Deladrière
- 1933 - 1936 Henri Heymans
- 1936 - 1945 Aimé Marthoz
- 1946 - 1950 Louis Wallef
- 1951 - 1957 Maurice Van Weyenbergh
- 1958 - 1966 Gérard Assoignon
[redigera] Extern länk
- www.antiquemapsandprints.com/iln84.jpg - En tidstypisk upptäcksresande i Afrika 1800-talet
