Biograf
Wikipedia
Bio(graf) (grek. bios;liv och grafein;skriva], en lokal/salong där många människor kan se en film samtidigt. Benämningen kommer av Biograph som var namnet på en av de första filmprojektorerna när man började visa film offentligt i Sverige. Filmen visas på en stor vit duk. I Sverige drivs de flesta biografer av SF, Svenska Bio, Astoria Cinemas samt Folkets Bio.
Innehåll |
[redigera] Biografhistoria
28 december år 1895 visades projicerad film för första gången för betalande publik. Detta skedde med hjälp av bröderna Auguste och Louis Lumières kombinerade filmkamera och projektor le Cinématographe. Visningslokalen var en orientaliskt inredd biljardsalong som kallades Salon Indien och rymde 120 personer i källaren på Grand Café på Boulevard des Capucines nummer 14, i Paris. Biografen presenterades som Cinématographe Lumière på affischer och var världens första bio. Priset premiärkvällen var 1 franc. Filmen som visades hette L'Arrivée d'un train à la Ciotat och fri svensk översättning blir Ett tåg kommer till stationen.
Redan 1896 var den första offentliga biografvisningen i Sverige, på industri- och slöjdmässan i Pilstorp, Malmö. Tillfälliga lokaler användes för filmvisning runt om i landet under cirka tio år, och runt 1905 började man bygga egna biografer. Sveriges i dag äldsta biograf i drift är Saga i Kalmar som öppnade 1906. I USA började TV påverka biografbesöken redan runt 1950, och i ett försök att konkurera dammade man av flera olika vidfilmssystem från 20-talet, nu i färg och med stereoljud. Även olika system för 3D-film introducerades, och publiken strömmade till, även i Sverige. Ändå slogs många singel-biografer ut. Därför började man 1973 att dela upp vissa större biografer i mindre salonger, för att på så sätt öka publiktillströmningen. Sedan dess har tendensen stadigt gått mot färre biografer, men större och med bättre teknik. E-bion väntar på sitt stora genombrott, men många biografer menar att systemet fortfarande är för dyrt.
[redigera] Biografer i Sverige
I Sverige skedde den första offentliga filmvisningen i ansltutning till Industri- och slöjdutställning på Pilstorp i Malmö den 28 juni 1896 i en tillfällig byggnad som kallades Sommar-Teatern. Omkring trettiofem tusen personer besökte kinematografen under de tre månader som utställningen pågick.
Sveriges första fasta biograf kallades först Kinematografen i Göteborgs arkader eller bara kort Kinematografen, och öppnade 1902 i Göteborg. Från och med 1904 döptes den om till Alhambra.
[redigera] Svenska biografkedjor
- Astoria Cinemas
- Eurostar
- Folkets bio
- Folkets hus och parker
- SF
- Svenska Bio
- HB Svenska Bio Lidingö
- Ri-Teatrarna
[redigera] Svenska biografer i urval
- Biografen i Örsundsbro
- Biostaden i Kalmar
- Filmpalatset i Bromölla
- Hagabion i Göteborg
- Slottsbiografen i Uppsala
- Zita i Stockholm
- Röda Kvarn i Ängelholm
[redigera] Biografen
En biograf består vanligen av en biljettförsäljning, ett insläpp där biljetten rivs, en salong, samt ett projektorrum. Ibland finns även godisförsäljning, där framför allt popcorn brukar säljas.
[redigera] Insläppet
Insläppet används bla för att se till så att ingen smiter in gratis och för att kontrollera publikens ålder. I Sverige finns flera olika åldersgränser, som har införts undan för undan. En biografvaktmästare kan bli bötfälld om denne släpper in minderåriga på en vuxenfilm.
[redigera] Salongen
I salongen finns sittplatser, filmduken och ett antal högtalare, men dessutom en projektionsglugg från projektorrummet där ljuset kommer från projektorn på väg till duken. Sittplatserna brukar ha vara placerade i zick-zack-mönster och i lutning så att alla platser ska ha fri sikt fram till duken. Vissa salonger har THX-klassificering, vilket ställer extra krav på hur högtalarna är placerade, hur bra salongen är ljudisolerad, och hur stor duken är.
Filmdukens storlek kan på vissa biografer ändras (från projektorrummet) genom att motoriserade eller handdrivna tygstycken blockerar delar av duken. Dessa tygstycken kallas mask.
Flera biografer har mer än en salong knutna till varandra. Dessa kallas flerbiografer eller multiplex. Då försörjs salongerna från en foajé och en eller flera biljettkassor. Salongerna varierar i storlek från de minsta med 18 platser till riktigt stora på cirka 500 platser. Biografer med fler salonger har stadigt blivit fler och fler under de senaste 30 åren i takt med att biografbesöken minskat. Även mindre orter får nu biografer med två eller tre salonger.
[redigera] Maskinrummet
I maskinrummet arbetar en biografmaskinist som har flera arbetsuppgifter:
- Innan filmen skarvar maskinisten ihop akterna så att filmen ligger på ett eller flera hjul. Sedan laddar maskinisten filmen genom projektorn.
- Under filmen startar maskinisten och ser till så att bilden ligger på rätt höjd och är fokuserad, att ljudet är lagom högt och att det inte blir repor på filmen. Om filmen ligger på två eller flera hjul skiftar maskinisten mellan två olika projektorer, förhoppningsvis utan att det märks i salongen.
- Efter filmen spolar maskinisten tillbaka filmen (om det inte är ett sk non-rewind-system), och klipper isär akterna igen om filmen ska transporteras vidare.
Filmen kan även köras aktvis, dvs man skiftar mellan varje akt. Detta kan vara praktiskt ifall filmen bara ska visas en gång på den aktuella biografen.
Det finns flera olika typ av maskinrum: helautomatiska, där maskinisten laddar filmen i projektorn, men sedan startar och bevakar projektorn utifrån, halvautomatiska, där maskinisten förutom att ladda filmen också startar från maskinrummet, men sedan kan gå därifrån, och manuella, där maskinisten måste finnas i maskinrummet under hela filmen för att kunna avstyra alla problem.
Förr krävdes certifikat, utfärdad av polismyndighet, för att köra film eftersom den var tillverkad på nitratbas som gjorde den mycket brandfarlig. Nitratfilm slutade dock att tillverkas i början på 50-talet så numera behövs inget certifikat. Däremot kräver de distributörer som är anslutna till branchorganisationen Filmägarnas kontrollbyrå (FKB) (vilket är de flesta, om inte alla) att de maskinister som visar deras filmer ska ha ett s.k. kompetensbevis utfärdat av FKB. Detta tilldelas den som genomgått godkänt praktiskt och teoretiskt prov som biografmaskinist.
