Blekinges landskapsvapen
Wikipedia
Blekinges landskapsvapen blasoneras på följande sätt: I blått fält en ek med tre kronor uppträdda på stammen, allt i guld. Vapnet kröns i likhet med alla svenska landskapsvapen av en hertiglig krona.
Blekinge var såvitt man vet det enda av landskapen i Skåneland vilket under medeltiden förde ett gemensamt sigill för de olika häraderna. Det visade i blått fält en med bladverk smyckad kulle, vilken höjde sig ur växelvis blå och vita böljor och överst var krönt med en gyllene krona. Efter det svenska besittningstagandet vid freden i Roskilde 1658 ändrades landskapets vapen till det nu gällande i samband med Karl X Gustavs begravning; de tre kronorna på stammen lades förstås till för att markera den nya svenska tillhörigheten. Blekinge län för ett vapen identiskt med landskapets, men utan hertiglig krona; när länsvapnet används av länsstyrelsen, kan det i stället krönas av kunglig krona.
Av de blekingska häradernas och städernas vapen är endast två kända från medeltiden: Medelstads och Elleholms, båda visande Sankt Laurentii halster.
