Broholmen

Wikipedia

Broholmen
Siltasaari

Helsingfors stadsdelar

Stadsdelens nummer

111

Stordistrikt

Mellersta stordistriktet

Distrikt

Berghälls distrikt

Areal

0,22 km²

Befolkning⁽²⁰⁰⁴⁾

- Antal invånare

2 269

- Befolkningstäthet

10 314 inv./km²

Antal arbetsplatser

5 076

Postnummer

00530

Broholmen (fi. Siltasaari) eller Hagnäs (fi. Hakaniemi), stadsdel och del av Berghälls distrikt i Helsingfors stad.

Det officilla namnet på stadsdelen är Broholmen men de flesta känner området under namnet Hagnäs. Hagnäs kan i folks mun också innebära ett aningen större område än det som officellt är definierat på kartor. Vissa använder namnet Broholmen endast för det kvarter som finns på den udde som utgör den före detta holmen Broholmen. Metrostationen Hagnäs öppnade som första station på Helsingfors metrolinje (tunnelbana) i juni 1982.

Namnet Hagnäs kommer av att det fanns en hage på området på 1700-talet som kallades Generalshagen. Hagnäs var en udde norr om Broholmen vid Generalshagen och därmed namnet Hag+näs. Det finska namnet var på 1880-talet först Hagnääsi och sedan 1909 Hakaniemi.

De första broarna över Broholmen från Kronohagen mot Gammelstaden byggdes år 1651. Broholmen var ursprungligen två öar, Lilla och Stora Broholmen, och broarna kallades Korta och Långa bron. Broarna förnyades år 1832. År 1886 började man fylla ut Hagnäsviken med muddringsmassor från Sörnäs hamn. År 1891 fanns Lilla bron ännu kvar, men den stod redan på torra land. Torgförsäljingen på det nya området, som idag är Hagnäs torg kom igång år 1897.

De höga hyrorna mot slutet av 1800-talet söder om Långa bron drev arbetarna bort och Hagnäs, likväl Berghäll, blev ett populärt bostadsområde för arbetare. Långa bron kom till sist att symbolisera det långa sociala avståndet mellan de två stadsdelarna. Hagnäs blev en stadsdel för arbetarrörelsen och Hagnäs torg var skådeplatsen för många demonstrationer.

Sveaborgsrevolten, revolt bland det ryska manskapet på Sveaborg 30 juli 1906, med åtföljande arbetaroroligheter i Helsingfors. Röda gardet under Johan Kocks ledning utlyste en strejk, för att bistå de upproriska på Sveaborg. Denna strejk varade från 31 juli till 3 augusti, men blev endast lokal och partiell till sin omfattning, bl a beroende på att den socialdemokratiska partiledningen intog en avvaktande hållning. På strejkens nästsista dag drabbade röda gardet och den borgerliga skyddskåren samman på Hagnäs torg i Helsingfors.