Bulstrode Whitelocke
Wikipedia
Bulstrode Whitelocke, född i augusti 1605, död 28 juli 1675 i Chilton, Wiltshire, var en engelsk jurist och politiker. Whitelocke var 1653-1654 ambassadör i Sverige.
Han var son till domaren Sir James Whitelocke och döptes den 19 augusti 1605. Efter en kort skolning på Eton College skrevs Whitelocke in på St John's College i Oxford, men avlade inte någon examen. Han kallades 1626 till barrister vid Middle Temple, ett av Londons Inns of Court. Två år senare utsågs han till skattmästare.
1640 invaldes Whitelocke som ledamot i det långa parlamentet, som inkallats av kung Karl I.