Eremitage
Wikipedia
Eremitage (av franska hermitage som betyder eremitbostad) har flera närbesläktade betydelser.
- Ett litet, ensligt beläget och av träd med mer undangömt och dolt hus, som man skulle kunna tänka sig att en eremit vill bo. Sådana små byggnader var vanliga i 1700-talets trädgårdskonst, till exempel i stilen engelsk park.
- Namn på ett antal lustslott (till exempel Eremitaget vid Baireuth), jaktslott (till exempel det som under Kristian VI uppfördes av de Thurah i Dyrehaven i närheten av Köpenhamn) och lantställen (till exempel Jean-Jacques Rousseaus vid Montmorency, L'ermitage).
- Eremitaget i Sankt Petersburg, ett med Vinterpalatset sammanhängande palats, som inrymmer rika konstskatter.
Eremitage, typ av furstlig byggnad i tsartidens Ryssland.
Enligt dåtidens etikett var det nödvändigt att tsar- och furstfamiljer ständigt hade tjänstefolk i närheten. Eremitagen var konstruerade i två våningar - en åt högheterna, den andra åt tjänstefolket, så att de kunde få privatliv. Betjäningen skedde med hjälp av mathissar.
