Gyttja
Wikipedia
- Byn Gyttja hittas på Gyttja (ort)
Gyttja är en jordart som bildas genom att sönderdelade växt- eller djurrester avsätts på sjö- eller havsbotten, vanligen i insjöar och skyddade havsvikar. Partiklarna bryts ner utan syretillförsel vanligen i tarmkanalen på olika vattenlevande organismer. Normalt är partiklarna så finfördelade att de inte är urskiljbara för ögat. Medelsedimentationshastigheten är vanligen låg ofta kring 0,1 mm/år. I de fall att växtpartiklarna är väl synliga, har den egentliga felaktiga benämningen svämtorv använts. Beroende på innehållet av andra material kan gyttja benämnas lerig gyttja, siltig gyttja, kalkgyttja, dyig gyttja mm. Färgen är vanligen grön, brun eller röd och konsistensen är klibbfri och elastisk (till skillnad från dy). Om syrefria förhållanden råder under lång tid då gyttjan avsätts kan sulfidgyttja bildas, en svart starkt illaluktande jordart. När gyttjan torkas ljusnar färgen, och hårda, lätta klumpar bildas.
Gyttja, lerig gyttja och gyttjig lera förekommer i Sverige framförallt inom låglänta partier under högsta kustlinjen, vanligen överlagrande glaciallera. Gyttjan har vanligen en mycket högre vattenhalt än lera oftast i intervallet 80-300%. Gyttja är ett kohesivt material och har om den ej torkar ut ofta låga hållfastheter, och är vanligen starkt sättningsbenägen.
 Denna geologiartikel är bara påbörjad. Hjälp Wikipedia genom att fylla i mer! |
