Haparandabanan

Wikipedia

Haparanda järnvägsstation

Järnvägen Boden-Haparanda, är en järnväg med för närvarande endast godstrafik. Persontrafiken är nedlagd sedan år 2000.

Innehåll

1 Finsk anslutning
2 Historik
3 Framtid
4 Referenser och externa länkar

[redigera] Finsk anslutning

Det är den enda svenska järnvägen med anslutning till det finska järnvägsnätet. Det finska järnvägsnätet har en annan bredare spårvidd, varför normala järnvägsvagnar inte kan passera från det ena till det andra nätet. Det finns särskilda godsvagnar med omställbara hjulaxlar som kan köra på båda spårvidderna. Gods lastas också över till nya godsvagnar, vilket sker främst i Haparanda. Det finns spår med svensk spårvidd över till finska sidan (dubbla spår i varandra) till Torneås station och till järnverket, dessa kan då skicka godsvagnar till Sverige.

[redigera] Historik

Banan byggdes under perioden 1900-1915, när Finland tillhörde Ryssland. Det var den enda förbindelsen mellan Tyskland och Ryssland under Första Världskriget. Här reste Lenin förbi år 1917 på väg att ta makten i Ryssland. Med tanke på den stora trafikmängden då och eftersom alla måste byta tåg på grund av spårviddsskillnaderna, byggdes stationshuset som ett av Norrlands allra största. Bron över gränsen byggdes 1919.^[1]

Andra världskriget blev stationshusets och banans nästa storhetstid. Här kom frivilliga till Vinterkriget, finska krigsbarn kom från det andra hållet och den svenska militären hade en sträng ordning på plats. Banan var viktig för Finlands krigstida försörjning, då detta var den enda öppna järnvägsförbindelsen till ett neutralt land.

[redigera] Framtid

Just nu sker planering för att bygga en helt ny kustnära järnväg mellan Kalix-Haparanda som kommer ersätta den nuvarande järnvägen som går i inlandet. Däremot kommer sträckan Luleå-Kalix inte byggas, istället rustas den befintliga sträckan Boden-Kalix upp till bättre standard. Arbetet med upprustningen startade 2006 och nybyggnationen planeras starta 2007.

Det finns intresse för ökad godstrafik längs banan, inte minst eftersom tunga svenska och finska industriföretag slagits samman, exempelvis Stora Enso och Outokumpu/Avesta.

Banan kommer även vara en del av den planerade Norrbotniabanan och är viktig för järnvägstrafiken i Barentsregionen. På sikt (när Norrbotniabanan är byggd), kan persontrafik bli möjlig på sträckan igen, i första hand efter Luleå-Kalix byggts, vilket ligger långt fram i tiden.