Hassel
Wikipedia
Denna artikel handlar om trädet Hassel. Syftar du istället på den fiktive polisen Roland Hassel, se Roland Hassel.
?Hassel | |
---|---|
Systematik | |
Domän: | Eukaryota |
Rike: | Växtriket Plantae |
Division: | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision: | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass: | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning: | Fagales |
Familj: | Björkväxter Betulaceae |
Släkte: | Hasslar Corylus |
Art: | Hassel C. avellana |
|
|
§Corylus avellana Auktor: L. |
|
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen
|
Hasseln (Corylus avellana) är ibland, särskilt i tät skog, ett litet träd av 5-8 meters höjd, men blir oftast en yvig buske genom de talrika skotten från rothalsen. Den är en skuggväxt och har i vanliga fall tunna, mörkt och rent gröna löv som vissnar lätt, men trivs i många trakter på solöppna ställen, till exempel i skärgårdar, där löven blir blekare gröna och som unga, i det att skotten växer hela sommaren, med en rödaktig anstrykning. De unga, raka stammarna är mycket starka och sega och kluvna till tunna band ger de ett mycket starkt korgmaterial.
Hos hasseln är hänget, som gett ordningen namnet "hängeväxter", tydligt utpräglat i hanblomställningen. Det är ett långt, slakt, hängande, tätblommigt ax, som producerar stora mängderståndarmjöl och vajar av minsta vindil. Blomningen sker långt före lövsprickningen. Hanhängena bildas redan föregående år, liksom svenska träds knoppar i allmänhet, men övervintrar som knoppar utan några skyddande fjäll. Därför kan deras sträckning och blomning börja så snart dagsmejan gör sig kännbar, i mars eller april, ja ibland under blid och solig väderlek mitt i vintern. Ett hanhänge hos hasseln består av en lång huvudaxel med tättsittande skärmblad och inom vart och ett av dessa 2 tunna, sammanvuxna fjäll, nämligen 2 förblad, tillhörande den av 4 tvåkluvna ståndare (8 ståndarknappar), bildade blomman. Honblommorna sitter i små knopplika ax, omgivna av vanliga knoppfjäll, mellan vilka de korta märkena skjuter fram som små purpurröda trådar. En honblomma består av ett mycket litet fruktämne och 2 trådlika märken, (jfr avenboken!). Från blomningen till nötmognaden åtgår en tid av 5 månader. Hasselns frukt är en typisk nötfrukt med ensamt frö, rikt på näringsförråd i hjärtbladen ("nötkärnan"), med benhård fruktvägg ("skalet") till fröets skydd. Välsmakligheten hos nötfröet beror på den fina nötoljan i näringsförrådet.
Hasselns utbredning mot norr går något längre än ekens (på Norges västra kust ända till Västfjorden). Genom fynd av fossila hasselnötter i de norrländska torvmossarna har man förstått att hasseln i Sverige förr gick mycket längre mot norr än nu, men genom sommarvärmens avtagande har den utdött inom en stor del av området för sin största utbredning. Så vitt man av de fossila fynden kunnat beräkna, har detta område minskat med över 80 000 kvkm. Vid sin nordgräns förekommer hasseln spridd som reliktbestånd på väl skyddade, lugna och varma lokaler, mest invid någon brant bergvägg mot söder eller de norrländska sydbrantsbergen (jfr almen).