Helsingborgs rådhus
Wikipedia
Helsingborgs rådhus - ritat av Alfred Hellerström, uppfört 1897. 1889 hölls en arkitektävling för att bestämma utformningen av Helsingborgs nya rådhus. Tävlingen vanns av den blott 26-årige Alfred Hellerström som nyss tagit sin examen från konstakademien i Stockholm.
Byggnaden på fyra våningar är uppförd i nygotisk stil, själva huskroppen flankeras av fyra torn, runda ut mot Stortorget, mer kantiga mot Rådhustorget, och kröns av ett 65 meter högt klocktorn. Taket är i mestadels i skiffer med inslag av koppar. Ut mot Drottninggatan har rådhuset stora spetsbågeformade målade fönster, målningarna är gjorda efter förlaga av Gustaf Cederström. Byggnaden kan nås från Stortorget genom en stor barock-inspirerad trappa och från Drottninggatans huvudentré där man väl inne möts av en pampig trappa.
Utanför rådhuset finns två minnesstenar, resta av danskar och norrmän, till minne av Helsingborgarnas mottagande av flyktingar under andra världskriget. Den danska minnesstenen lyder:
-
- "Rest 1945 av Danska Flyktingar, som i Helsingborg fann Fristad och Vänner."
Den norska lyder:
-
- "Genom Helsingborg kom våren 1945 tusentals norska politiska fångar på väg hem från nazistiska fängelser och koncentrationsläger. Denna bauta har Norge rest till minne av den svenska hjälpexpeditionens stora insats."
I byggnaden håller kommunens fullmäktige sina sammanträden. Det är även kontor för kommunstyrelsens förvaltning. 1965 inrättades här även ett bröllopskapell för borgerliga vigslar. 1967 förklarades rådhuset som byggnadsminne.
