Henrik II av England
Wikipedia
Henrik II, Henrik Plantagenet, eng. Henry II, född 25 mars 1133, död 6 juli 1189, kung av England från 1154, hertig av Normandie 1150 och greve av Anjou, behärskade tidvis delar av Wales, Skottland, östra Irland och västra Frankrike. Dotterson till Henrik I av England, son till Matilda av England och hennes man i andra äktenskapet Geoffrey av Anjou (Plantagenet).
Efter Stefans katastrofala regeringstid kom Henrik att bygga upp England igen. Han betraktas som Englands klart framgångsrikaste regent under medeltiden. Redan innan hans tillträde kontrollerade han Normandie och Anjou på kontinenten, och hans giftermål med Eleonora av Akvitanien 1152 ökade landområdena under hans kontroll med hennes, vilka inkluderade stora områden såsom Touraine, Aquitaine och Gascogne. Han var på detta vis effektivt sett mäktigare än den franske kungen, med ett imperium som sträckte sig från den skotska gränsen nästan till Medelhavet. Som kung skulle han senare lägga även Irland till sina vidsträckta domäner. I övrigt är Henrik känd för sin konflikt med ärkebiskopen Thomas Becket, vilket skulle leda till dennes död och martyrskap.
Gift:
Barn
- Vilhelm (17 augusti 1153 - juni 1156), hertig av Normandie och greve av Poitiers
- Henrik den yngre (28 februari 1155 - 11 juni 1183), medregent av England
- Mathilda av England (juli 1156 - 28 juni 1189), gift med Henrik Lejonet av Sachsen
- Rikard I (8 september 1157 - 6 april 1199), kung av England och hertig av Akvitanien
- Geoffrey (23 september 1158 - 19 augusti 1186), hertig av Bretagne
- Eleonora (13 oktober 1161 - 22 oktober 1214)
- Johanna (oktober 1165 - september 1199)
- Johan I (24 december 1167 - 19 oktober 1216), kung av England
| Företrädare: Stefan |
Kung av England 1154–1089 |
Efterträdare: Rikard I |
