Johannes Messenius
Wikipedia
Johannes Messenius, född omkr. 1579 i Västra Stenby socken, Motala, Östergötland, död 1636 i Uleåborg, Österbotten, författare, dramatiker och historiker.
Johannes Messenius genomgick skola i Vadstena under sin barndom och vid Braunsbergs jesuitseminarium 1595-1603, besökte längre perioder orter som Köpenhamn, Krakow, Prag, Rom och Danzig innan han utnämndes 1609 till professor i juridik i Uppsala, 1613 till föreståndare för rikets arkiv i Stockholm och blev assessor i Svea hovrätt. År 1616 dömdes han till fängelse på Kajaneborgs slott, som låg i en vild fors i Österbottens ödemarker. Han var anklagad för landsförräderi, troligtvis anklagad på falska grunder och för sin katolska tro. Han frigavs 1636, kort före sin död i Uleåborg, dit han hade förflyttats först efter Gustav II Adolfs död. Messenius var gift med Lucia, Arnold Grothusens dotter, och de var föräldrar till historikern Arnold Johan Messenius (1608–51).
[redigera] Bibliografi
- Disa (skådespel) 1611.
- Sveopentaprotopolis (historia) 1611.
- Signill (skådespel) 1612.
- Svanhuita (skådespel) 1612.
- Blanckamäreta (skådespel) 1614.
- Rimkrönika om Finland och dess invånare, 1629.
- Scondia illustrata - det förhärligade Skandinavien - delarna 1-15 (historia) 1700-1705.
- Chronologia Sanctae Birgittae (historia) 1988.
Messenius utgav även landslagen (1614) och Ericus Olais "Historia Svecorum Gothorumque" (1615), sammanlagt utgör hans bibliografi av 58 olika skrifter.
[redigera] Fiktion om Johannes Messenius
Johannes Messenius är huvudperson i Rolf Söderlings teaterpjäs Bakom gallrarna, som 1978 uppfördes på Raseborgs sommarteater.
