Joniserande strålning
Wikipedia
Frekvensområde (EMS) Typer av strålning efter sammansättning |
Joniserande strålning är ett samlingsbegrepp på strålning som har förmågan att slå ut elektroner ur atomer, vilket förvandlar atomerna till joner. Man kan dela in joniserande strålning i elektromagnetisk strålning (ultraviolett, röntgen-, och gammastrålning) och partikelstrålning (energirika elektroner, protoner, m.m. som har en energi på några elektronvolt).
Radioaktiva substanser avger joniserande strålning. Begreppet "radioaktiv strålning" är missvisande och bör inte användas.
Innehåll |
[redigera] Viktiga typer av joniserande strålning
[redigera] Hälsorisker
Joner är kemiskt reaktiva och kan orsaka skador på levande vävnad. Det är den mekanismen som gör joniserande strålning ohälsosam. Beroende på total dos, exponeringstid och strålningens sammansättning, kan joniserande strålning orsaka celldöd, strålsjuka och cancer. Strålningen bryter söner DNA-spiralen på grund av att det bildas fria radikaler.
[redigera] Organismer som klarar joniserande strålning
- Björndjur (Tardigrada) - En stam inom djurriket där vissa arter klarar strålning genom att stänga
av alla livsprocesser och gå in i ett tillstånd som kallas kryptobios då de ersätter vattnet i cellerna med socker.
- Bakterier - Man känner till mellan fem och tio sorters bakterier som klarar strålning genom att vara mycket effektiva på att reparera sitt DNA. Ett exempel är Deinococcus radiodurans.
Utöver dessa organismer så är proteinet prioner helt resitent mot strålning.
[redigera] Användning
Joniserande strålning används inom sjukvården för sina celldödande effekter, speciellt som strålbehandling av cancer. Strålningen är då omsorgsfullt koncentrerad på det området som ska behandlas.
