Katherine Swynford
Wikipedia
Katherine (eller Katharine eller Catherine), född 1350, död 1403.
Hon var dotter till Payne (eller Paen) de Roet (eller Rouet eller Roelt) en flandrisk härold från Hainault som dubbades till riddare precis innan han dog i krig och lämnade efter sig Katherine och hennes äldre syster Filippa, och brodern Walter, och den äldsta systern Isabel (Elizabeth) de Roet, (som dog i klostret St. Waudru's, Mons, ca 1366). Omkring 1366, vid sexton år ålder, gifte sig Katherine med Hugh Swynford (eller Synford), en engelsk riddare från Kettlethorpe i Lincolnshire, och födde honom minst två barn innan han också dog i de europeiska krigen (Blanch, Thomas, och troligtvis den Margaret Swynford som utsågs som nunna i det prestigefyllde Barkingklostret av Rikard II 1377).
Katherine hamnade då i Johan av Gent, hertig av Lancasters, hushåll, till synes som guvernant till hans båda döttrar (systrar till den framtide Henrik IV av England), men senare blev hon hans officiella älskarinna, Katherines syster Filippa gifte sig med poeten Geoffrey Chaucer, vars dikt The Book of the Duchess beskriver drottning Blanches död omkring 1369.
I januari 1396, Långt efter hans andra hustru Constanza av Kastiliens död, gifte sig Johan och Katherine, vilket var tre år innan han dog. Deras fyra barn hade fått efternamnet "Beaufort" och var redan vuxna då de legitimerades (men spärrade från att kunna ärva tronen genom en klausul tillagd av halvbrodern Henrik IV) 1390:
- John Beaufort (1373–1410), earl av Somerset, g.m Margaret Holland (1385-1429)
- Henrik Beaufort (1375–1447) kardinal
- Thomas Beaufort (1377–1426), hertig av Exeter, g.m Margaret Neville
- Johanna Beaufort (1379–1440), g.m (1) Robert Ferrers, 3:e baron Ferrers av Wemme (d. 1396); (2) Ralph Neville, 1:e earl av Westmoreland (1364–1425)
Hennes son John blev morsfarfar till Henrik VII av England och morfar till Jakob II av Skottland; hennes dotter Johanna Beaufort blev mormor till Edvard IV av England och Rikard III av England, vilka Henrik VII besegrade för att ta tronen. (Henrik gifte sig sedan med Elizabeth av York, dotter till Edvard IV, och deras som blev Henrik VIII av England). Hennes styvson blev Henrik IV av England genom att avsätta Rikard II av England (som fängslades och dog kort därefter i Pontefract Castle, där Katherines son Thomas Swynford var chef och han sägs ha svultit Rikard till döds för sin styvbrors skull, hennes styvdotter, Johan och Constanzas dotter Catherine (eller Catalina), var morfarsmor till Katarina av Aragonien, Henrik VIII av Englands första hustru och mor till Maria I av England.
Katherine överlevde Johan med bara fyra år, och avled 10 maj 1403. (Eftersom hon då var änkehertiginna av Lancaster, finns hennes exakta dödsdatum nedtecknat till skillnad från hennes födelsedatum, då hon var okänd) Hennes och dotterns gravar finnas under ett takvalv i sten i Lincoln Cathedral, men deras kvarlevor ligger inte där längre, eftersom gravarna plundrades 1644, under det engelska inbördeskriget, av rundhuvudena.
Katherine Swynford är huvudperson i Anya Setons roman Katherine (publicerad 1954).
