Khoikhoi
Wikipedia
 |
Denna artikels kvalitet är ifrågasatt. |
| Förbättra gärna texten. Se diskussionssidan för mer information. Om ingen motivering skrivs på diskussionssidan löper denna varningsruta stor risk att plockas bort. |
Khoikhoi, tidigare kallade hottentotter, är det inhemska folk, som vid tiden för Kapkolonins grundläggande (1652) innehade största delen av Afrika söder om Oranjeflodens hela lopp. Namnet khoikhoi kommer från deras egen benämning khoi-khoin ("människo-människor", nominativ pluralis av khoi-p, "människa"). Av de omgivande bantufolken benämns de ama-lau ("lau-folket").
Khoi-khoin utgörs dels av egentliga khoi-khoin (hottentotter) och san ("urinvånare", bushmän). Enligt egna traditioner ska khoi-khoin förr varit bosatta i östra hälften av Sydafrika, men därifrån undanträngts först mot söder av bantufolken, sedan utmed västra kusten och norrut av européerna. Khoikhoifolket indelas i tre tydligt skilda grupper: i Kaplandet bosatta khoikhoi, Ikora och nama.
De förstnämnda - vilka i Sydafrika alltid åsyftades med namnet hottentotter, då de bägge senare, trots att de tillhör samma folkslag, alltid går under sina ursprungliga namn - har fullkomligt förlorat sin ursprungliga etnicitet och är avkomlingar av ursprungliga khoikhoi samt européer och indier eller svarta sydafrikaner. De talar afrikaans och lever som boerna. Av de många stammar, vilka de äldsta och viktigaste källorna räknar upp, fortlever ännu bara !gri-stammen, i Griqualandet det norr om Oranjes mellersta lopp. Något mer ostörda av omvärlden har Ikora (Ikorana) levt. De håller dock också på att helt förlora sin identitet. Den enda återstående representanten av ursprungliga khoikhoi är nama (nama-qua), bosatta dels i det s.k. "Lilla Namalandet", söder om Oranjes mynning, dels som självständig grupp i det norr därom belägna "Stora Namalandet", utmed västra kusten mellan Oranje- och Swakopfloderna.
[redigera] Se även
Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. (Not)
