Kryss (segling)
Wikipedia
Kryssar gör ett skepp eller en båt när den på sicksack-kurs tar sig fram mot vinden. För att kunna kryssa krävs lämpligt segelsättning och en köl eller ett centerbord som mothåll i vattnet. Vanligen lutar segelbåten mer under kryss än tex halvvind, men detta kan regleras beroende på hur nära vindögat man lägger kursen.
Kryssen består av två moment, bidevindssegling och stagvändning.
[redigera] Bidevindsegling
Bidevindssegling innebär att lägga kursen så nära vinden som möjligt utan att tappa för mycket fart – en balansgång mellan att segla för för högt, ”pina höjd” vilket ger lägre fart men kortare väg och att segla lågt, vilket resulterar i högre fart men längre väg. Med vinden in om babord säger man sig segla man för babords halsar eller på en babordsbog, med vinden in om styrbord blir det styrbords halsar eller en styrbordsbog.
[redigera] Stagvändning
- Huvudartikel: Stagvändning
När man byter bog (stagvänder) gör man det genom vinden, man lovar (girar mot vinden), passerar vindögat och faller av (girar från vinden) till den andra bidevindsbogen. Moderna båtar stagvänder normalt enbart med rodret, medan vissa äldre båttyper kan behöva manövreras runt även med hjälp av seglen.
Myten om Frejs märkvärdiga skepp ”Skidbladner” som kunde segla lika väl mot som med vinden är förmodligen en saga från en tid då konsten att kryssa var ny, häpnadsväckande och förbehållen ett fåtal.
[redigera] Se även
| Segelsätt |
| Bidevind | Halvvind | Kryss | Läns | Slör | Sträckbog |
| Seglingsmanövrar |
| Falla av | Gipp | Lova upp | Stagvändning |
