Lars Widding
Wikipedia
Lars Widding (eg. Lars-Gustav Axelsson Widding), född 31 oktober 1924, död 3 mars 1994, författare och journalist. Gift 1975-87 med Anita Jacobson-Widding.
Lars Widding är en av Sveriges mest lästa och produktiva författare under 1900-talet. Han var flitigt verksam på många områden, inom film, radio och television, journalistik och litteratur. Dramatisering av historiska händelser var Widdings specialitet.
Widding växte upp i ett borgerligt hem på Kungsgatan 93 i Umeå, kallat Ripornas gård, där fadern drev en juridisk byrå. Upplevelser från skolgång och ungdomstid återspeglas i författarens tre första böcker, bland dem Inga stormar än från 1950. Sin förmåga att skönlitterärt inspireras av historiska dokument utvecklar han först i fråga om Årstafruns dagbok, en romansvit om tre delar åren 1964-66, vilken följdes av Sorunda-sviten och Karoliner-sviten om fyra delar vardera.
Till hemstaden Umeå återvände Lars Widding med småstadskrönikan i fyra delar, inledd med Pigan och härligheten 1978. Här skildras livet i Umeå åren 1932-45 och huvudpersonen är patron Robert Sulliwan, bosatt i Ringstrandska villan på Döbelnsgatan, omgiven av ett stort lokalt porträttgalleri. Bland historiska förebilder märks kända umeåbor som Thorsten Hellström och Sigrid Holmström, i gestalterna av patronen och pigan. Sigrid Holmström var under många år restaurangchef på Sävargården.
Umeås stadsbild är väl igenkännlig i Lars Widdings böcker. Om sin personliga levnad har han berättat tydligast i Min historia 1983.
[redigera] Filmmanus
- 1972 – Firmafesten
- 1971 – Lockfågeln
- 1968 - Vindingevals
- 1966 - Prinsessan
- 1963 - Adam och Eva
- 1959 - Ryttare i blått
- 1959 - Får jag låna din fru?
- 1958 - Mannekäng i rött
- 1958 - Damen i svart
- 1956 - Karl för sin hatt
- 1955 - Så tuktas kärleken
- 1954 - Gula divisionen (tillsammans med Stig Olin efter romanen Gyllene vingar)
