Ludvig den stammande
Wikipedia
Ludvig den stammande, Ludvig II av Frankrike, franska: Louis le Begue (född: 1 november 846, död: 10 april 879) frankisk karolingisk kung av Akvitanien 867 och kung av Västfrankiska riket 877-879 (genom att avträda Provence till Boso). Son till Karl den skallige och Ermentrud av Orléans.
Ludvig var gift tre gånger och fick fyra barn. Med sina första hustru Ansgard av Burgund fick han sönerna Ludvig III och Karloman II, som båda blev frankiska kungar. Med sin andra hustru Adelaide Judith av Paris fick han prinsessan Ermentrude och med sin tredje hustru Liutgard av Sachsen fick han sonen Karl III, som även han blev kung.
Ludvig sas var fysiskt bräcklig och överlevde bara sin far med två år. Hans politiska fotavtryck var mycket ringa. Vid hans död delades hans rike mellan Karloman och Ludvig III.
