Maringeologi
Wikipedia
Maringeologi är det ämnesområde som behandlar geologin som finns på havs- och sjöbottnar.
Innehåll |
[redigera] Geoakustiska undersökningar
Inom den marina geologin använder man sig av låggfrekventa "ekolod" (frekvens 100-1 000 Hz) för att undersöka lagerföljder och formationer under vatten.
Dessa seismiska undersökningar genomförs av företag verksamma inom oljeprospektering, men även av andra samhällsfunktioner och företag som kan ha nytta av att veta berggrundens och de "lösa" sedimentens sammansättning och uppbyggnad. Som exempel kan nämnas slutförvar av kärnbränsle men även för tunnelbyggen och inför dragningar av kraftkablar etc.
Vid maringeologiska undersökninger utsänds en akustisk puls (ofta genererad av "luftkanoner") med en stor styrka. Signalen som reflekteras av berggrundens formationer och variationer tas emot av ett hydrofon- (mikrofon) arrangemang. De mottagna signalerna kan presenteras antingen på bildskärm men företrädesvis i form av diagram utskrivna på speciella skrivare på därför avsett papper. Efter tolkning, sammanställning och analys kan en kunnig maringeolog dra långtgående slutsatser om berggrundens och de "lösa" avlagringarnas uppbyggnad och struktur.
Maringeologiska undersökningar berör inte enbart berggrunden utan även det lösa jordlagren är i vissa fall av stort intresse. Vid undersökningar av jordlagren kan mäktigheten (tjockleken) utläsas av lera, sand, morän etc till nytta för exploateringsarbeten som muddringar, hamnutbyggnader etc.
Det finns även ett utalat akademiskt och industriellt intresse för maringeologiska undersökningar för att utröna tidigare och i dag pågående processer. Både baserat på nuvarande miljöutveckling, men också sett ur ett historiskt perspektiv (1000-tals år). Till exempel; hur kommer farleden in till X-stad att påverkas i framtiden sett ur ett historiskt perspektiv?
[redigera] Provtagningar
Som ett väsentligt komplement till de geoakustiska undersökningarna tillkommer provtagningar. I vart fall vad gäller de "lösa" sedimenten. Dessa provtagningar med analys av kornstorlekar i leran/sanden/moränen ger en bra bild av muddringsbarheten. Lika väl som den historiska utvecklingen av sedimentationen och erosionen som återspeglas i proverna kan spela en inte bara praktisk betydelse utan även en ekonomisk (tex vid muddringsarbeten).
[redigera] Referenser
[redigera] Källor
 |
Det saknas källhänvisningar i den här artikeln. |
| Du kan hjälpa till genom att ange källor för faktauppgifterna som anges i artikeln. |
