Mizar
Wikipedia
| Observationsdata Epok J2000 |
|
|---|---|
| Stjärnbild | Stora björnen |
| Rektascension | 13t23m55,5s |
| Deklination | +54°55'31" |
| Apparent magnitud (V) | +2,23 |
| Stjärntyp | |
| Spektralklass | A2 V/A2 V/A1 V |
| Variabeltyp | ? |
| Astrometri | |
| Radialhastighet (Rv) | -9 km/s |
| Egenrörelse (μ) | RA: 121,23 mas/år Dek.: -22,01 mas/år |
| Parallax (π) | 41,73 ± 0,61 mas |
| Avstånd | 78,2 lå (24,0 pk) |
| Absolut magnitud (MV) | +0,33 |
| Andra beteckningar | |
|
Mizat, Mirza, Mitsar, 79 Ursae Majoris, HR 5054, BD +55 1598A, HD 116656, GCTP 3062.00, SAO 28737, FK5 497, GC 18133, ADS 8891, CCDM J13240+5456, HIP 65378.
|
|
Mizar (ζ Ursae Majoris / ζ UMa / Zeta i Stora björnen) är en dubbelstjärna i stjärnbilden Stora Björnen. Namnet kommer från arabiska mīzar som betyder gördel.
Med blotta ögat går det att skönja en ljussvagare drabant, Alcor (80 Ursae Majoris). Alcor har skenbar magnitud +3,99. Stjärnorna brukar ibland kallas hästen och ryttaren, och förmågan att se de två stjärnorna har använts som ett slags syntest i många kulturer. Stjärnorna ligger mer än en fjärdedels ljusår ifrån varann, och även om deras egenrörelser visar att de rör sig genom rymden tillsammans är det fortfarande okänt om de är en riktig dubbelstjärna eller en optisk dubbelstjärna som de idag tros vara.
Fler komponenter i Mizarsystemet upptäcktes efter uppfinningen av teleskopet och spektroskopin. Mizar var den första dubbelstjärnan som upptäcktes teleskopiskt, troligtvis av Benedetto Castelli som 1617 bad Galileo Galilei att observera den. Galileo framställde då en detaljerad rapport över dubbelstjärnan. Senare, runt 1650, skrve Riccioli om Mizars drabant. Denna komponent, Mizar B, har skenbar magnitud +4,0 och spektralklass A7, och kommer så nära som 380 AE från Mizar A; det tar tusentals år för de två att göra ett omlopp runt varann. Sedan blev Mizar A upptäckt som den första spektroskopiska dubbelstjärnan, av Pickering 1889. De två komponenterna är båda ungefär 35 gånger ljusstarkare än solen, och fullbordar ett kretslopp runt varandra vart tjugonde dygn. Mizar B (men inte Alcor!) avslöjades även den vara en spectroskopisk dubbelstjärna. 1996 kunde Mizar A-komponenterna avbildas i extrem hög upplösning av NPOI.
[redigera] Externa länkar
- Utförlig artikel om Mizar
- Den första högupplösta bilden av Mizar A-systemet (m.h.a. apertursyntes)
