Diskussion:Motala ström
Wikipedia
Motala ström är inledningen på det vattendrag som dränerar Vättern ut i Östersjön. Från Vättern rinner Motala ström via Boren och Norrbysjön till Roxen. Sträckan mellan Roxen och Glan kallades förr Munkebodaströmmen efter ett munkkloster som då fanns vid Norsholm. Från Glan fortsätter strömmen genom Norrköping ut i Bråviken. Den senare sträckan kallades alltsedan medeltiden för Norrköpings ström.
Vid tillkomsten av Göta kanal slarvades det ursprungliga namnet bort. Namnet Motala var då aktuellt både i den "högteknologiska Motala verkstad" och som Motala Varv. Man började kalla hela sträckan för Motala ström.
Nedan redovisas i kronologisk ordning några skrifter och kartor vilka tydligt anger att namnet på det vattendrag som ”brusande kastar sig genom staden och vidare ut i Bråviken” var Norrköpings ström. Ett namn som borde återtas.
Stockholms riksdag uttalade 1282 enligt Sundelius referat i Norrköpings minne kapitel XIV ”Then andra strömmen, Wettern, Motala å ok sedan til Roxen, therifrån nidan til Glan, från Glan till Norkepungs ström, ok i Bråwyken, ok sedan al Bråwyken uti Havena skall varda rättighet njuter Kronan än.”
Lantmäteristyrelsen har upprättat ”Delineation öfwer en Tract af Norrköpings ström 1707”.
Lantmäterikontoret upprättade 1708 en karta över ”Norrköpings ström med alla holmar och Watenwerk”.
Sven Ryding upprättade 1719 en karta där man tydligt kan läsa Norrköpings Ström.
Kongliga Landtmäteri Contoiret lät 1751 upprätta en Charta öfwer Norrköpings Ström med alla däruti belägne holmar och Watnwärk.
Lantmäteristyrelsen lät via S Löfgren 1764 upprätta ”Charta öfver del af Norrköpings ström” i en rättegång om en stenkistas nedsättande uti strömmen.
Jonas Brolin upprättade 1769 en karta där man tydligt kan läsa Norrköpings Ström.
Jonas Cederblad upprättade 1783 en karta där man tydligt kan läsa Norrköpings Ström.
Sundelius beskriver 1798 i Norrköpings minne att Norrköpings ström ”stodo stilla”, (=sörpade = frös till is) i upp till 3 dygn, olika vintrar alltifrån 1291 till 1780.
Lantmätare Carl Falk upprättade 1827 en ”Karta öfver Norrköpings ström med derutinnan belägne Werk och Holmar”.
Carl Öhrling upprättade 1857 en Afvägning och Karta öfver … i Norrköpings ström.
Hertzman skriver 1866 i Beskrifning öfver Norrköpings stad om Motala ström :
”Denna fortlöper sedan under namn af Motala ström eller elf, mitt i Östergötland, genom sjöarna Boren, Nordbysjön, Roxen och Glan. ……...Egentligen är det blott den ungefär milslånga sträckan af strömmen från Glan till Bråviken som heter Norrköpings ström, hvarföre Litzenius äfven kallar strömmen fluvius Motala- Norcopensis”.
Edward Ringborg skriver 1921 en bok om Kvarnarna i Norrköpings ström.
Örjan Gertow Tvåstugubacken 5 603 61 Norrköping gogertow@yahoo.se
- Jag vet att det har stått om detta även i Norrköpings Tidningar, och läst intervjun som gjordes med dig, men begreppet används normalt inte i dagligt tal. Och kommunstyrelsen har ju hittills sagt nej till att ändra namnet. Wikipedia är inte rätt ställa att föra en sådan här kampanj på. jordgubbe 9 juni 2005 kl.11.15 (CEST)
Jag håller inte alls med föregående talare. Wikipedia är en alldeles utmärkt plats att diskutera Motala ström o dyl på!! Hit hittar ju de flesta som surfar runt på nätet. Fast allra bäst vore ju om Strömmen-entusiasterna fick en alldeles egen hemsida :) / Vargtass
- Nej, Wikipedia är inte alls rätt plats att föra en sådan kampanj på, se Wikipedia:Vad Wikipedia inte är. Vi ska redogöra för sanningen, inget annat. /Grillo 22 augusti 2005 kl.15.07 (CEST)
[redigera] Karta över Motala ström
Nu vill inte jag vara grinig men Motala ström är ju inte med på kartan! Strömmen förbinder t.ex. Glan med Roxen men det framgår inte. Ännu märkligare är att Ljura å som inte är mycket mer än ett brett dike istället är med. Thuresson ✎ 30 augusti 2005 kl.12.43 (CEST)