Web Analytics

See also ebooksgratis.com: no banners, no cookies, totally FREE.

CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Qin - Wikipedia, den fria encyklopedin

Qin

Wikipedia

Qin kan också syfta på Guqin, ett kinesiskt stränginstrument
Kinas historia
Tidsaxel
Förhistorisk tid
Xiadynastin
Shangdynastin
Zhoudynastin
Vår- och höstperioden
De krigande staterna
Qindynastin
Västra Handynastin
Xindynastin/Wang Mangs interregnum
Östra Handynastin
De tre kungadömena
Jindynastin
De sexton kungadömena
De södra och norra dynastierna
Suidynastin
Tangdynastin
De fem dynastierna och tio rikena
Songdynastin
Yuandynastin
Mingdynastin
Qingdynastin
Republiken Kina
Inbördeskriget
Folkrepubliken Kina
redigera

Qin (秦; pinyin: Qín) var en stat i det forntida Kina som skulle komma att utvecklas till den första kejserliga dynastin. Den styrdes av huset Ying (嬴).

Innehåll

[redigera] Historia

[redigera] Mytisk början

Qinhärskarna räknade som sin stamfar Bo Yi (伯益) vilken hade hjälpt den Store Yu (禹) att kontrollera floderna i en mytisk forntid och senare blivit adlad av den mytiske kejsaren Shun (舜) med familjenamnet Yíng (贏).

[redigera] Feodal fortsättning

Under kung Xiao av Zhoudynastin hade en senare ättling, Feizi, blivit tilldelat Qin, ett område som när kung Ping av Zhou år 771 f.Kr. förlänade det till hertig Xiang av Qin (som ofta räknas som den förste i dynastin), som tack för militär hjälp mot rong-barbarerna i väst, definierats som "området väster om Zhi".

Under Vår-och-höst-perioden täckte staten Qin ungefär dagens Shaanxiprovins (som fortfarande idag också kallas Qin) och under De krigande staterna hade Qin, till stor del tack vare den konsekventa politik som efter legalistiskt filosofens Shang Yangs ankomst till Qin år 316 f.Kr. blivit en av "de sju starka staterna" (tillsammans med Qi, Chu, Han, Yan, Zhao och Wei). År 221 f.Kr. besegrade Ying Zheng den sista konkurrenten och utropade sig till "Förste Kejsare" (shi huangdi 始皇帝) (av Qindynastin). Han blev därmed den förste kinesiske regent som använde titeln "kejsare" (皇帝, huángdì).

Förste kejsaren av Qi
Förstora
Förste kejsaren av Qi

[redigera] Kejserlig uppgång och fall

Under den nya Qindynastin sattes tidigare separata delar av den kinesiska muren ihop, och muren förlängdes ytterligare i norr och väster. En omfattande standardisering ägde rum av bl.a. skrivtecken, mynt, rymd-, längd- och viktmått. I tre stora militära kampanjer Qin satte igång en kraftig expansion söderut och riket omfattade vid dynastins slut det mesta av dagens Östra Kina, även kallat det egentliga Kina. Efter den förste kejsarens död 210 f.Kr. faller dock landet snabbt i bitar, men återförenas snabbt av Liu Bang som grundar Handynastin. Legalismen kom senare att bli en förbjuden filosofi sedan Handynastin valt konfucianismen som statsfilosofi.

[redigera] Qin efter Qin

Under den efter Qindynastin följade Handynastin fortsatte folken utanför Kinas västra gräns att referera till kineserna som Qin-folket, och en av de mer troliga förklaringarna till namnet Kina är att det kommer från Qindynastin, via Indien.

[redigera] Regentlängd

  1. Qin Zhong (秦仲), regerade 854–822 f.Kr.: sonsonson till Feizi
  2. Hertig Zhuang (莊公), regerade 822–778 f.Kr.: Ying Ye (也), son till Qin Zhong
  3. Hertig Xiang (襄公), regerade 778–766 f.Kr.: son till hertig Zhuang
  4. Hertig Wen (文公)
  5. Hertig Ning (寧公)
  6. Hertig Wu (武公)
  7. Hertig De (德公)
  8. Hertig Xuan (宣公)
  9. Hertig Cheng (成公)
  10. Hertig Mu (穆公)
  11. Hertig Kang (康公) : Ying Ying (罃)
  12. Hertig Ke Gong (共公): Ying Dao (稻)
  13. Hertig Huan (桓公): Ying Rong (榮)
  14. Hertig Jing (景公): Ying Hou (後)
  15. Hertig Ai (哀公)
  16. Hertig Hui (惠公)
  17. Hertig Dao (悼公)
  18. Hertig Li (厲公): Ying Ci (刺)
  19. Hertig Zao (躁公)
  20. Hertig Huai (懷公)
  21. Hertig Ling (靈公): Ying Su (肅)
  22. Hertig Jian (簡公): Ying Daozi (悼子)
  23. Hertig Hui II (惠公)
  24. Hertig Chu (出公)
  25. Hertig Xian (獻公): Ying Shiti (師隰)
  26. Hertig Xiao
  27. Kung Huiwen (惠文王), regerade 338–311 f.Kr., också känd som Kung Hui (惠王): Ying Si (嬴駟)
  28. Kung Wu (武王), regerade 311-307 f.Kr.: Ying Dang (蕩)
  29. Kung Zhaoxiang (昭襄王), regerade 307–250 f.Kr., också känd som Kung Zhao: Ying Ze (则) eller Ying Ji (稷)
  30. Kung Xiaowen (孝文王), regerade 250 f.Kr.: Ying Zhu (柱)
  31. Kung Zhuangxiang (荘襄王), regerade 250–246 f.Kr.: Ying Zichu (子楚)
  32. Qin Shi Huang (秦始皇), regerade från 246 f.Kr. som Kung av Qin (秦王) fram till 221 f.Kr., som Förste Kejsare (始皇帝) från 221 f.Kr.): Ying Zheng (政)
  33. Qin Er Shi, regerade från 210–207 f.Kr.: Ying Huhai (胡亥)
  34. Ziying (子嬰), regerade från mitten av oktober till början av december 207 f.Kr.
Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../q/i/n/Qin.html

Static Wikipedia (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu