Runor

Wikipedia

Runor (runrad/fuþark) är benämningen på en uppsättning skrivtecken som brukades av germaner, däribland skandinaver, åtminstone från 100-200-talet, huvudsakligen för att skriva med. De äldsta föremål med runor på är från folkvandringstid (300-talet). En del anser även att de användes i magiska sammanhang, till exempel för att spå (se till exempel Sigurd Agrell). Runorna ersattes allteftersom, i Norden på 1000-1200-talet, av det latinska alfabetet även om runskriften levde länge kvar på sina håll. I exempelvis Dalarna skrevs det runor ända in på 1800-talet. Runorna fick också en renässans på 1600-talet genom Johannes Bureus. Samtliga runinskrifter, såväl inom Norden som utanför, samlas i Samnordisk runtextdatabas. Runfynd har gjorts från Sydeuropa ända upp till Lappland, men förekommer som mest inom Mälardalen på runstenar. Ett par ytterst tveksamma fall har upptäckts i Amerika, däribland Kensingtonstenen.

Mycket litet är känt om runradens ursprung, men sannolikt skapades den av person som var bekant med det latinska alfabetet, eller något annat tidigt italiskt alfabet, såsom det venetianska. Det finns dock en del som anser att det möjligen kan härstamma från märken på trädstammar, till exempel jakt- och fångstfolkets märkningar på vandringsleder eller jaktstigar. De många överensstämmelserna med latinsk och grekisk skrift kan emellertid observeras av gemene man.

Runliknande symboler har använts bland de uraliska folken, men med undantag av ungerska runor (Székely Rovásírás) brukar dessa inte tituleras som runor - inte heller klassificeras som runor. Av vad som är känt är samtliga skrifter med ungerska runor förstörda av Stefan I av Ungern (975-1038), eftersom de ansågs "hedniska", men skriftsystemet brukades ända in till modern tid (1850-talet) i Transsylvanien. Även ett runalfabete av turkiskt ursprung existerar (Orkhon).

Innehåll

1 Äldre futhark (Urgermanska runor)
- 1.1 Gotiska runor
2 Anglosaxiska futhorc
3 Yngre futhąrk (Skandinaviska runor)
4 Kortkvistrunor
- 4.1 Norska Fuþąrk
- 4.2 Hälsingerunor
5 Medeltida runor
6 Moderna runor
7 Unicode
8 Se även
9 Externa länkar

[redigera] Äldre futhark (Urgermanska runor)

Äldsta varianten av runor, innehåller 24 tecken, äldsta fynden sannolikt från 300-talet e. Kr. (enligt Riksantikvarieämbetet). Förekommer med koncentrationer i Tyskland, Danmark och Sverige. Den Gotländska runstenen Kylverstenen är skriven med urnordiska runor.
Den 24-typiga, urgermanska futharken (symboler som θ eller þ uttalas som i engelskans that eller thing, men motsvarar "d" eller "t" i nusvenska).

[redigera] Gotiska runor

Man ansåg för en tid sedan att runraden härstammade från den gotiska, men av de fåtaliga fynd finns det inget som styrker denna teori. Runraden ersattes sedermera av det Gotiska alfabetet.

Se även: Gotiska alfabetet

[redigera] Anglosaxiska futhorc

Utvidgad runskrift med 28 tecken, som sedan utvidgades till 33. Brukades från 400-talet, och spreds senare till England.

Inskrifter: bl.a. Thames scramasax, Vienna Codex, Cotton MS Otho B (†), Ruthwell Cross

[redigera] Yngre futhąrk (Skandinaviska runor)

De "vanliga runorna" som är en reducerad form av den 24-typiga runraden och innehåller bara 16 tecken. Detta innebar att många av dess tecken fick stå för flera olika språkljud. Återfinns i Skandinavien och i områden från fornnordiska bosättningar, sannolikt från 800-talet fram till medeltiden. Långkvist runor (Normalrunor) === Brukades sannolikt från 800-talet och framåt i Danmark, sedermera även i Sverige

Inskrifter: bl.a. Görlevstenen [1] ).

Normalrunor eller långkvist runor(kallas ibland missvisande danska runor) (symbolen ą motsvarar "o" i nusvenska).

[redigera] Kortkvistrunor

Brukades sannolikt under 800-talet i Sverige och Norge

Inskrifter: bl.a. Rökstenen

Kortkvistrunor (ibland felaktigt kallat svensk-norska runor)

[redigera] Norska Fuþąrk

En variation av de dansk och svensk-norska runorna ovan, som brukades i Norge.

[redigera] Hälsingerunor

Hälsingerunor eller stavlösa runor.

[redigera] Medeltida runor

I början av medeltiden utvecklades en modifierad runrad med bl.a. stungna runor. Syftet med den nya runraden var att man skulle kunna återge alla relevanta fonetiska ljud som fanns i språket vid denna tid och att kunna återge de icke-fonetiska latinska tecknen c, q och z.
Medeltida runor

[redigera] Moderna runor

Nutida runristare har utvecklat en variant av runorna för att få med alla tecken som behövs för att skriva nutida svenska.

[redigera] Unicode

I Unicode är sammanlagt 81 teckenkoder allokerade: 75 är runor, tre skiljetecken och resterande tre tecken som användes i runstaven (skandinaviska kalendern). Tecknen spänner över området 16A0 - 16FF (hexadecimalt).

Runa	HTML	Bokstav	Runa	HTML	Bokstav	Runa	HTML	Bokstav
ᚠ	ᚠ	Fehu Feoh Fe F	ᚹ	ᚹ	Wunjo Wynn W	ᛒ	ᛒ	Berkanan Beorc Bjarkan B
ᚡ	ᚡ	V	ᚺ	ᚺ	Haglaz H	ᛓ	ᛓ	Short-Twig-Bjarkan B
ᚢ	ᚢ	Uruz Ur U	ᚻ	ᚻ	Haegl H	ᛔ	ᛔ	Dotted-P
ᚣ	ᚣ	Yr	ᚼ	ᚼ	Long-Branch-Hagall H	ᛕ	ᛕ	Open-P
ᚤ	ᚤ	Y	ᚽ	ᚽ	Short-Twig-Hagall H	ᛖ	ᛖ	Ehwaz Eh E
ᚥ	ᚥ	W	ᚾ	ᚾ	Naudiz Nyd Naud N	ᛗ	ᛗ	Mannaz Man M
ᚦ	ᚦ	Thurisaz Thurs Thorn	ᚿ	ᚿ	Short-Twig-Naud N	ᛘ	ᛘ	Long-Branch-Madr M
ᚧ	ᚧ	Eth	ᛀ	ᛀ	Dotted-N	ᛙ	ᛙ	Short-Twig-Madr M
ᚨ	ᚨ	Ansuz A	ᛁ	ᛁ	Isaz Is Iss I	ᛚ	ᛚ	Laukaz Lagu Logr L
ᚩ	ᚩ	Os O	ᛂ	ᛂ	E	ᛛ	ᛛ	Dotted-L
ᚪ	ᚪ	Ac A	ᛃ	ᛃ	Jeran J	ᛜ	ᛜ	Ingwaz
ᚫ	ᚫ	Aesc	ᛄ	ᛄ	Ger	ᛝ	ᛝ	Ing
ᚬ	ᚬ	Long-Branch-Oss O	ᛅ	ᛅ	Long-Branch-Ar Ae	ᛞ	ᛞ	Dagaz Daeg D
ᚭ	ᚭ	Short-Twig-Oss O	ᛆ	ᛆ	Short-Twig-Ar A	ᛟ	ᛟ	Othalan Ethel O
ᚮ	ᚮ	O	ᛇ	ᛇ	Iwaz Eoh	ᛠ	ᛠ	Ear
ᚯ	ᚯ	Oe	ᛈ	ᛈ	Pertho Peorth P	ᛡ	ᛡ	Ior
ᚰ	ᚰ	On	ᛉ	ᛉ	Algiz Eolhx	ᛢ	ᛢ	Cweorth
ᚱ	ᚱ	Raido Rad Reid R	ᛊ	ᛊ	Sowilo S	ᛣ	ᛣ	Calc
ᚲ	ᚲ	Kauna	ᛋ	ᛋ	Sigel Long-Branch-Sol S	ᛤ	ᛤ	Cealc
ᚳ	ᚳ	Cen	ᛌ	ᛌ	Short-Twig-Sol S	ᛥ	ᛥ	Stan
ᚴ	ᚴ	Kaun K	ᛍ	ᛍ	C	ᛦ	ᛦ	Long-Branch-Yr
ᚵ	ᚵ	G	ᛎ	ᛎ	Z	ᛧ	ᛧ	Short-Twig-Yr
ᚶ	ᚶ	Eng	ᛏ	ᛏ	Tiwaz Tir Tyr T	ᛨ	ᛨ	Icelandic-Yr
ᚷ	ᚷ	Gebo Gyfu G	ᛐ	ᛐ	Short-Twig-Tyr T	ᛩ	ᛩ	Q
ᚸ	ᚸ	Gar	ᛑ	ᛑ	D	ᛪ	ᛪ	X

Runa	HTML	Skiljetecken
᛫	᛫	Punkt .
᛬	᛬	Multiple Punctuation (:)
᛭	᛭	Cross Punctuation (+)
Runa	HTML	Gyllental^*
ᛮ	ᛮ	Arlaug (gyllental 17)
ᛯ	ᛯ	Tvimadr (gyllental 18)
ᛰ	ᛰ	Belgthorn (gyllental 19)