Slaget vid Brunkeberg
Wikipedia
Slaget vid Brunkeberg | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Del av Motståndare mot Kalmarunionen mot den danske kungens armé. | |||||||
Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm, målning av Georg von Rosen från 1864. |
|||||||
|
|||||||
Stridande | |||||||
Unionsmotståndarna, det s.k. Sturepartiet | Unionsarmén under Kristian I | ||||||
Befälhavare | |||||||
Sten Sture d.ä. | Kristian I | ||||||
Styrka | |||||||
Okänt | Okänt | ||||||
Förluster | |||||||
Okända | Okända |
Slaget vid Brunkeberg stod den 10 oktober 1471 på Brunkebergsåsen, nuvarande Brunkeberg på Norrmalm i Stockholm, mellan den svenske riksföreståndaren Sten Sture d.ä. och den danske kungen Kristian I.
Unionsmotståndarna leddes av Sten Sture d.ä., som kämpade för att Sverige skulle lämna Kalmarunionen. Slaget utkämpades huvudsakligen av svenskar på båda sidor men har i äldre nationalistisk historieskrivning framställts som ett svenskt befrielsekrig där Danmark var huvudmotståndaren. Den huvudsakliga motsättningen var dock inte nationell (utom möjligen i propagandan), utan gällde snarare en kombination av maktpolitiska och ekonomiska intressen.
Torsdagen den 10 oktober 1471 kl 11 på förmiddag, kom Sten och Nils Bosson Sture med sina ryttare och fotfolk fram till trakten av nuvarande Hötorget i Stockholm. Sten Sture planerade att fånga danskarna (Kristian I) i en kniptångsliknande anfall. Han skulle anfalla från väster, Nils från öster, och Knut Posse från Stadsholmen som vi kallar idag Gamla stan.
Skottlossningen blev livlig. Bland annat träffades Kristian I av Danmark i ansiktet av en kula från en hakebössa. Han förlorade några tänder och måste dra sig tillbaka. Slutstriden inleddes när Nils stora trupp bröt fram ur skogen norr om åsen och Knut Posse samtidigt anföll från Stadsholmen. Anfallet kom så plötsligt att de danska trupperna vid Sankta Klara kloster skars av från sin huvudstyrka och kunde oskadliggöras. Kung Kristian flydde med resterna av sin här mot skeppen på Käpplingen (idag Blasieholmen). Många danskar drunknade när svenskarna förstörde bron dit. Sten hade därvid vunnit slaget. På slagfältet låg mängder av stupade och sårade.
Efter slaget ansågs Sten Sture som en hjälte. Hans seger är förevigad i S:t Göran och draken i Storkyrkan . Sten symboliseras i denna skulpturgrupp av riddaren S:t Göran som räddar jungfrun Sverige från den danska draken Kristian. Sten Sture d.ä. dog år 1503 och begravdes på Katarina kyrkogård.
Stupade: