Web Analytics

See also ebooksgratis.com: no banners, no cookies, totally FREE.

CLASSICISTRANIERI HOME PAGE - YOUTUBE CHANNEL
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions
Spanien - Wikipedia, den fria encyklopedin

Spanien

Wikipedia

Reino de España
Spaniens flagga Spaniens statsvapen
(Flagga) (Statsvapen)
Nationellt valspråk: Plus Ultra
(Latin: "Ännu längre")
Nationalsång: 'Marcha Real'
Spaniens läge
Huvudstad Madrid
40,42°N, 3,7°V
Största stad Madrid
Officiellt språk spanska1
Statsskick
regent
premiärminister
konstitutionell monarki
Juan Carlos I
José Luis Rodríguez Zapatero
Självständighet
 • Deklarerad
 • Erkänd


Yta
 • Totalt
 • Vatten

504 782 km² (50:e)
1,04 %
Folkmängd
 • Totalt
 • Befolkningstäthet

44 108 530 (28:e)
87 inv/km² (88:a)
BNP (PPP)
 • Totalt 2005
 • Per capita

$1.029 biljoner (8:e)
$25500
Valuta Euro (€)2 (EUR)
Tidszon CET (UTC +1)
Topografi
 • Högsta punkt

 • Största sjö

 • Längsta flod

Teide (på Teneriffa)
3 718 m ö.h.

km²
Tajo
1 038 km
Nationaldag 12 oktober
Landskod ES, ESP
Landsnummer +34
1 I vissa autonoma regioner är katalanska, baskiska, och galiciska även officiella språk. I Valle d'Aran är även den aranesiska dialekten av occitanska officiellt språk.
2 Peseta före 2002.

Spanien är ett landIberiska halvön i sydvästra Europa. Landet är en monarki och statsöverhuvud är kung Juan Carlos. Spanien gränsar till Portugal, Frankrike, Andorra och Gibraltar samt via Gibraltar sund även till Marocko. Spaniens huvudstad är Madrid.

Innehåll

[redigera] Historia

Huvudartikel: Spaniens historia

Spanien grundades som enat land när Ferdinand II av Aragonien och Isabella I av Kastilien förenade rikena i en personalunion. Enandet följdes av utdrivandet av judar och muslimska morer vilket följdes av en ekonomisk och kulturell tillbakagång. Under 1500-talet expanderade Spanien som en stor kolonialmakt och lade under sig stora områden i Amerika. På 1600-talet fick man konkurrens ifrån främst Holland och England. Under 1800-talet var frigjorde sig många av Spaniens tidigare kolonier och imperiet var på nedgång. Spansk-amerikanska kriget satte definitivt stopp för den spanska dominansen i Latinamerika.

1936-1939 genomled Spanien ett inbördeskrig vilket resulterade i att fascisterna med general Franco i spetsen tog makten. Inbördeskriget kan på många sätt ses som ett förspel till andra världskriget och flera av de nya taktikerna testades där, av framför allt Nazityskland.

1940 förklarade styrande general Franco Spanien som en icke krigförande part av axelmakterna, vilket resulterade i utrikespolitisk isolering i efterkrigstiden. 1947 gjordes en författningsändring som innebar att monarkin återinfördes, men att tronen skulle stå vakant fram till general Francos dödsdag. Franco dog 1975 och Juan Carlos av Bourbon kom då till makten och kunde påbörja en demokratisering av Spanien.

[redigera] Geografi

Fastlandsspanien domineras av höga platåer och bergskedjor såsom Pyrenéerna och Sierra Nevada. Flera stora floder rinner från dessa höjder, såsom Tajo, Ebro, Duero, Guadiana och Guadalquivir. Längs kusten finns uppslammade slättland, det största ligger vid Guadalquivir i Andalusien, och i öst finns uppslammade slättland tillsammans med medelstora floder som Segura, Júcar och Turia. Spanien gränsar i öst till Medelhavet, till norr mot Biscayabukten och till väst mot Atlanten. Balearerna ligger i Medelhavet och Kanarieöarna i Atlanten utanför Afrikas kust.

Spaniens klimat kan delas in i fyra områden:

  • Medelhavet: främst tempererat i östra och södra delen av landet, och mycket regn under vår och höst. Milda somrar.
  • Inlandet: Mycket kalla vintrar (mycket snö i norr) och varma somrar.
  • Norra Atlantkusten: Nederbörd främst under vintern, med milda, något kalla, somrar.
  • Kanarieöarna: subtropiskt väder, med milda temperaturer (18 °C till 24 °C) hela året.

[redigera] Demografi

Spaniens grundlag erkänner historiska nationaliteter, men ger dem ingen speciell status.

Spanska är landets officiella språk, men i vissa regioner talas andra språk. Utan att nämna dem vid namn erkänner den spanska konstitutionen rätten för regionala språk att vara officiella tillsammans med spanskan i sina respektive autonoma regioner. Följande språk är officiella tillsammans med spanska enligt spansk lag.

Katalanska, galiciska, aranesiska och spanska (kastilianska) kommer alla ursprungligen från latin och några av dem har egna dialekter, vissa ses som separata språk av sina talare. Ett speciellt exempel är valencianska, som är en variant av katalanska, och som har officiell status i Valencia.

Det finns också några andra överlevande romanska minoritetsspråk, nämligen asturiska i Asturien och delar av Leon, Zamora och Salamanca och extremaduriska i Caceres och Salamanca, aragonesiska i Aragonien, samt några portugisiska dialekter som talas i byar nära gränsen till Portugal. Dessa har dock ingen officiell status.

Enligt den spanska regeringen har landet 3,7 miljoner lagliga invandrare. Fler än en miljon av dem är rumäner, ungefär en halv miljon marockaner, en halv miljon till är ecuadorianer och 270 000 colombianer. Det finns också en nämnbar minoritet brittiska och tyska invandrare. Bara under 2005 ökade Spaniens invandrarbefolkning med 700 000. Spanien har EU:s högsta invandring. [1]

[redigera] Administrativ indelning

Spanien är indelat i 50 provinser, grupperade till 17 autonoma regioner och två autonoma städer med en hög grad av självständighet.

[redigera] Autonoma regioner

Madrid
Förstora
Madrid
Sevilla
Förstora
Sevilla
Zaragoza
Förstora
Zaragoza
Ercinasjön (Lago Ercina) i Asturien
Förstora
Ercinasjön (Lago Ercina) i Asturien

Huvudartikel: Spaniens autonoma regioner
Spanien är en federation av 17 autonoma regioner (comunidades autónomas) och 2 autonoma städer (ciudades autónomas; Ceuta och Melilla).

Navarra och Baskien har ett särskilt momssystem. De fyra regionerna Baskien, Katalonien, Galicien och Andalusien har mer långtgående autonomi såsom varande "historiska regioner".

[redigera] Provinser

Huvudartikel: Spaniens provinser

Det spanska kungariket är också indelat i 50 provinser (provincias). Sjävständiga regioner grupperar provinserna (t. ex består Extremadura av två provinser, Cáceres och Badajoz). De självständiga regionerna Asturien, de Baleariska öarna, Kantabrien, La Rioja, Navarra, Murcia, och Madrid består vardera av en enda provins.

[redigera] Besittningar utanför moderlandet (kolonier)

Det finns också fem platser med spansk överhöghet (plazas de soberanía) längs den afrikanska kusten: städerna Ceuta och Melilla administeras som autonoma städer, ett mellanting mellan städer och regioner; öarna Islas Chafarinas, Peñón de Alhucemas, och Peñón de Vélez de la Gomera är under direkt spansk administration.

Kanarieöarna, Ceuta och Melilla åtnjuter speciell status inom EU, se Områden med särskild status hörande till EU:s medlemsstater.

[redigera] Se även

Spanienportalen


Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../s/p/a/Spanien.html
Andra språk

Static Wikipedia (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu